Gör Sverige rökfritt till 2025!
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-11-15
Debattörerna: En regering – oavsett färg – måste fatta beslut om en handlingsplan för att nå dit
En bred majoritet av befolkningen vill ha skärpta regler för att minska rökningen och därmed få en bättre folkhälsa och en renare miljö. Med start bland organisationer i hälso- och sjukvårdens och skolans värld kommer vi därför att söka stöd i hela samhället för ett krav att en regering – oavsett färg – inom de närmaste par åren beslutar om ett årtal, då rökningen ska vara begränsad till någon enstaka procent, och en handlingsplan för att nå dit.
Idag samlar vi därför drygt hundra deltagare för ett gemensamt avstamp i den opinionsbildning som ska leda fram till ett politiskt beslut om en utfasning av rökningen till förslagsvis år 2025.
Ibland får man höra att tobaksfrågan är löst – ”när jag var bortbjuden senast var det ingen som rökte”. Men faktum är att situationen fortfarande är oacceptabel - i bemärkelsen att vi inte kan nöja oss med dagens tillstånd. Fortfarande finns 800 000 dagligrökande vuxna svenskar (12% kvinnor, 10% män) och hälften kommer att dö i förtid av sin rökning i någon/några av ett 40-tal rökrelaterade sjukdomar. 800 000 andra svenskar är då-och-då-rökare. Även om rökningen sakta minskar ökar ojämlikheten i rökning och rökningsrelaterad sjuklighet p g a att socioekonomiskt gynnade grupper slutar röka i större usträckning än mindre gynnade.
Elever i åk 9 har något minskat sitt tobaksbruk medan de i årskurs 2 i gymnasiet snarast har ökat sin. Många skolgårdar är fortfarande inte rökfria, två decennier efter lagstiftat rökförbud. En tredjedel av landets kommuner har fortfarande inte beslutat om rökfri arbetstidspolicy. Femton procent av befolkningen, med samma ojämlika fördelning som tobaksbruket visar, anger att de utsätts för passiv rök. Insändarspalterna vittnar ofta om ännu inte rökfria miljöer t ex i hemtjänsten, på uteserveringar och i flerfamiljshus. Drygt 6 000 svenskar dör årligen i förtid av egen, ibland andras, tobaksrökning. På det globala planet tillkommer negativa aspekter i odlings- och tillverkningsleden.
Samhällets årliga kostnader för rökningen beräknas till åtminstone 30 miljarder kronor varav två tredjedelar tillskrivs sjukfrånvaro för rökrelaterad sjukdom. Statens inkomster i tobaksskatt uppgår till en tredjedel av dessa utgifter – ekonomi i balans enligt finansministern.
En ökande insikt om den ohållbara samhällsekonomiska utvecklingen har föranlett socialdepartementet att genom s k mikrosimulering analysera hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser av en nollvision för rökning 2025. Inte oväntat beräknas vinsterna bli mycket betydande! Att förebygga de skador som går att förebygga genererar ökade resurser till vård och omsorg av tillstånd som inte så lätt låter sig förebyggas, till skolan etc etc. Borde det inte vara en etisk utmaning för oss alla?
Samhällets omedvetenhet om tobaksfrågans kvarstående dignitet överträffas bara av omedvetenheten om vad som ligger bakom denna situation. Att tobaksindustrin hör till de mest destruktiva krafterna någonsin har dock blivit allt tydligare för alla efter senaste tidens tv-dokumentärer. Marknadsföringen är så uppenbart inriktad på att fånga in barn och unga i ett beroende för att ersätta de trogna konsumenter som slutar. Att stoppa, försena eller försvaga samhällets försök att skärpa regelverket är industrins signum. Enskilda tobaksbolag stämmer stater inför domstol för införandet av lagar som ska skydda medborgarnas hälsa.
Att samhället låter detta fortgå decennium efter decennium blir allt svårare att förstå och acceptera. Vi har all kunskap om vad i synnerhet rökningen ställer till med i lidande, sjukdom, för tidig död, kostnader för individ, arbetsgivare och samhället i stort.
Vi har också kunskap om vilka åtgärder som långsiktigt kan minska användningen av tobak och därmed skadorna. De finns sammanfattade i WHOs Ramkonvention om tobakskontroll som Sverige och 176 andra länder ratificerat.
Trots att Sverige redan 2005 förband sig att implementera konventionens åtgärder har inte mycket skett. Vår frustration över detta kanaliserar vi nu i en bred opinionsbildning för en förändring.
I de befolkningsenkäter som tidigare utförts uttrycker svenska folket i högre grad än politiska företrädare en positiv inställning till fler rökfria miljöer, minskad exponering av tobaksvaror på säljställen, neutrala tobaksförpackningar med stora varningsbilder, förbud mot smaktillsatser – exempel på åtgärder i det breda batteri av begränsande och skyddande insatser som tobakskonventionen är uppbyggd av.
Handlingsplanen för att nå målet är rätt given – de flesta åtgärderna sammanfattas i konventionen. Hårt arbete alltså, att genom dessa åtgärder få allt fler unga att inte börja och stödja allt fler vuxna till att sluta röka. Några absoluta förbud mot tillverkning, försäljning, innehav eller användning av tobaksvaror är dock inte aktuella.
Årtalet vi föreslår som ett realistiskt mål är 2025, i likhet med progressiva tobaksförebyggande länder som Irland och Nya Zeeland. Sverige har halkat efter senaste decenniet - men har chans att åter bli en förebild!
Vi bedömer det möjligt att mobilisera en ännu bredare samhällsopinion för detta. Inga föräldrar vill se sina barn börja röka. Tre av fyra rökare vill själva sluta.
Vi lanserar TOBACCO ENDGAME RÖKFRITT SVERIGE 2025 på allvar i dag. Häng med!
Ove Andersson, 2 v ordf Sveriges läkarförbund
Peter Friberg, ordf Svenska Läkaresällskapet
Sineva Ribeiro, ordf Vårdförbundet
Catrine Jacobsson, v ordf Svensk sjuksköterskeförening
Gunilla Klingberg, ordf Sveriges Tandläkarförbund
Susanne Nordberg, ordf Svenska Tandsköterskeförbundet
Yvonne Nyblom, ordf Sveriges Tandhygienistförening
Daniel Söderberg, 2 v ordf Sveriges Skolledarförbund
Göran Boëthius, ordf Tobaksfakta – oberoende tankesmedja