”Ynkligt av Persson att kritisera Sahlin”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-08-31
Förra fackbasen: Jag minns hur han brukade domdera när intern kritik läckt ut i media
I lördags var jag med och invigde valstugan i Knivsta. Då stod jag och diskuterade med en partikamrat om utfrågningen av Mona på SVT. Vi tyckte båda att hon hade varit kanonbra – men min partikamrat sa att hon log för mycket. Han tyckte att hon måste se mer statsmannamässig ut. Hur man nu ser ut då, det vete tusan.
De sista dagarna har vi kunnat läsa i kvällspressen vad herrarna Persson, Rosengren och Feldt tycker om både Mona och partiledningen. Vår före detta partiordförande Göran Persson kritiserar partiledningen för att inte jobba hårt nog för en valseger. Kjell-Olof Feldt och Björn Rosengren sågar samarbetet med V och MP. Rosengren spekulerar till och med i hur länge Mona sitter kvar som partiledare.
Det är för ynkligt att gå ut med kritik i massmedia när man själv sitter på parketten. Hur ska man få en valrörelse att fungera om partikamrater ägnar tid åt att kritisera utåt i stället för inåt?
Man brukar ju säga att man ska ha högt i tak, att alla ska säga vad man tycker innan beslut fattas. Men det bygger på att man gör det internt. På det sättet ger man ju personen som kritiseras en möjlighet att ta till sig av kritiken och eventuellt ändra på sig.
Jag blir både ledsen och förbannad när tre före detta ministrar – varav en före detta statsminister – hoppar på vår första kvinnliga statsministerkandidat. Om inte ens de här tre herrarna fattar vilken skada de gör, inte bara Mona, utan hela partiet, ja då kan vi verkligen snacka om uppförsbacke.
För mig är det självklart att om man tillhör en organisation så jobbar man för att ta den framåt – tillsammans. Och vill man förändra den så gör man det inifrån. Inte genom att gå ut i tidningarna.
Ändå väljer Persson, Rosengren och Feldt att ett par veckor före ett val gå ut och kritisera partiledaren offentligt. Självklart får allmänheten, väljarna, en känsla av att Socialdemokraterna är ett splittrat parti.
Jag begriper faktiskt inte vad det är frågan om. Saknar de rampljuset? Eller handlar det om att de egentligen inte tycker att det ska vara Mona som leder partiet?
Framför allt förstår jag inte varför Göran Persson gör såhär. Jag minns hans predikningar på partistyrelsemötena, hur han brukade domdera när något av intern kritik läckt ut i media. Och nu gör han samma sak själv. Om det var så att han ville partiet väl, ja, då tog han väl telefonen och ringde upp Mona? Han har ju numret.
Det här är den första valrörelsen någonsin där två block står mot varandra. Socialdemokraterna ska för första gången komma överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet före valet.
Vi är många som har ojat oss. Men de flesta av oss har gjort det internt och kunnat inse att det viktigaste är att vi får ett maktskifte. Vi som har hållit på med förhandlingar vet att man får både ge och ta och att man får stå för resultatet. Sedan kan man gå hem och svära över att man inte fick igenom allt.
Tyvärr får inläggen från mina partikamrater mig att tänka på manliga härskartekniker. Jag tror nämligen inte att de skulle ha skrivit likadant om kandidaten hetat till exempel Pär Nuder.
Det är 19 dagar kvar till valet. Jag hoppas att vi socialdemokrater från och med nu lägger krutet på att nästa statsminister blir Mona Sahlin.
Ninel Jansson