25 000 väljer fel i gymnasiet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-02-13
Sara Damber: Fel beslut kan leda till ofärdig utbildning och knäckt självförtroende
Senast den 15 februari ska över 100 000 ungdomar runtom i Sverige välja till gymnasiet. Och ännu fler föräldrar sitter förmodligen och sliter sitt hår i vånda. Hur hjälper man sitt barn att välja rätt?
Mitt svar är att det inte nödvändigtvis behöver handla om att ditt barn ska välja det du tycker är rätt. För vissa är förmodligen det bästa rentav att inte välja alls. Inte just nu.
2006 fortsatte enligt SCB 97,8 procent av dem som gick ut högstadiet direkt till gymnasiet (jämfört med 79,9 procent 1981). Jag anser att det är väldigt många. Och jag ska förklara varför.
Valet till gymnasiet är ett av dem som får störst betydelse för våra liv och våra yrkesbanor. För minst hälften blir gymnasiet den utbildningsnivå som det första jobbet ska grundas på, och den ska hålla som bas för nära 50 års yrkesliv.
Och samtidigt är valet ett av de svåraste. I år finns det teoretiskt 8 000 olika studievägar att välja mellan. Flera av dem tapetserar just nu busskurer, husfasader och tunnelbanor med budskap om roliga utbildningar, säkra jobb eller fria skolresor.
Att hitta rätt i den här djungeln skulle kunna vara en övermäktig uppgift för vem som helst. Och det är inte lättare om man är en lagom skoltrött 16-åring som har liten eller ingen erfarenhet av arbetslivet och ingen aning om vad hon/han vill göra om tre, fem eller tio år.
Ungefär en fjärdedel av dem som nu väljer gymnasium, kommer också inom tre år att inse att de har valt fel. De kommer att hoppa av gymnasiet, för att undervisningen är för svår, för att de tappat intresset för ämnet eller av någon annan anledning.
Konsekvensen för de ungdomarna kan vara att de har hamnat ännu längre från arbetsmarknaden än de var från början. En rapport från SCB visar att omkring fyra av tio som hoppar av gymnasiet fem år efter påbörjad utbildning står utanför eller har en svag ställning på arbetsmarknaden. Att välja en utbildning som man sedan inte klarar att fullfölja innebär ett personligt misslyckande. För många ger det en knäck för självförtroendet som kan ta åratal att helt reparera.
Jag menar att vi som på olika sätt har möjlighet att påverka ungdomars val – inte minst då föräldrar – har ett stort ansvar här. Inte bara att informera om vilka skolor som har högst betygssnitt eller var jobben kommer att finnas om tre år. Utan också att hjälpa unga att inte fatta beslut i dag som leder till att de om tre år står med en ofärdig utbildning, obefintlig arbetslivserfarenhet och knäckt självförtroende. Att inte pressa dem att slentrianmässigt söka utbildningar som de kanske egentligen inte är intresserade av och inte har motivationen att fullfölja.
Så om du sitter med ett skoltrött barn hemma som håglöst slår i gymnasiekataloger och fortfarande inte har bestämt sig, så kan det smartaste tipset vara att inte pressa honom eller henne att välja ”smart” eller karriärstrategiskt. Utan att verkligen lyssna på vad han eller hon vill eller brinner för.
Men också att förstå att alla kanske helt enkelt inte är redo att välja nu. För några är det kanske bättre att försöka hitta ett jobb eller en praktikplats i stället, och vänta med att välja. Att avstå från att söka in till gymnasiet den här gången behöver inte vara en enkelbiljett till fattigdom och utslagning. Tvärtom kan det vara ett sätt att skaffa sig erfarenhet och kontakter, att få ett avbrott i skolgången och ett tillfälle att reflektera över vad man vill göra.
Som förälder kanske den bästa tjänsten du i så fall kan göra för ditt barn är att i stället stötta honom/henne i jobbsökandet. Att använda ditt nätverk för att försöka hitta ingångar. Det är inte lätt att hitta arbeten när man inte har någon utbildning, men det är heller inte omöjligt.
När ditt barn är redo för skolbänken igen så finns alla möjligheter att återvända. Då förhoppningsvis med tillräckligt beslutsunderlag för att kunna göra ett informerat val och tillräcklig motivation för att ha glädje av utbildningen.
Dagens debattör
Sara Damber
30 år, Stockholm
Projektledare på Avstamp (ungdomssatsning inom AF)