Storindustrin är dödsdömd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-19

Erik Stenfors: Nu kommer entreprenörstiden – länge leve den!

Vi har en omfattande och smärtsam omställning framför oss då den klassiska industrin avvecklas. De nya jobben finns i den nya industrin som utgörs av en myriad av mindre företag.

Vi måste sluta slösa resurser på att försöka rädda våra dödsdömda stora industrier, skriver Erik Stenfors.

Vi hör om varsel varje dag och Arbetsförmedlingen rapporterar att varselkurvan stiger brant. Tyvärr är det bara början – vi känner bara de första vindbyarna från en varselstorm under uppbyggnad.

Det brådskar att finna riktningar ut ur ovädret, men av utspelen att döma sitter vår navigatör, finansministern Anders Borg, med en omodern karta från 1900-talet. Situationen är otrygg och därför kommer här ett förslag på en ny, modern karta från oss i industrin.

Men hur vi kom hit? En viktig orsak är 2004 då EU utvidgades med tio nya medlemsländer, främst från Centraleuropa. Trots att EU uttryckligen står för frihet för personer, varor, kapital och tjänster att röra sig över gränserna, är det förvånande få som förstått vad som egentligen hänt. Ett uppmärksammat exempel är Vaxholmsmålet, där facket fick bakläxa efter att fört en kamp mot lettiska byggnadsarbetare. Röster höjdes då för att Sverige skall gå ut ur EU (!) vilket knappast är lösningen. Världen har blivit global och Sverige måste helt enkelt hitta sin plats i den nya verkligheten, och här ingår inte volymtillverkning av konsumentprodukter.

Vi har en omfattande och smärtsam omställning framför oss då den klassiska industrin avvecklas. I mitten av 2000-talet kommer en ny generation att se tillbaka på 1900-talet och fundera kring hur egendomligt det var att vi hade en omfattande industri i Sverige: bilar, kylskåp, tv-apparater, kläder och telefoner – allt gjorde vi själva. Ungefär som vi födda på 1900-talet tittar tillbaka på 1800-talet och tänker att det är egendomligt att de flesta svenskar då var bönder.

Den viktiga frågan är nu hur vi ska finna nya jobb. Vilka åtgärder vidtar då finansminister Anders Borg? Ja, i höstbudgeten riktar han sig tydligt till storföretagen med sänkningar av bolagsskatt och sociala avgifter. Helt enligt läroboken – om nu jobben skulle komma från vår klassiska 1900-talsindustri?…

Men i den nya verkligheten finns den nya industrin som utgörs av en myriad av mindre företag som tillsammans skapar stora arbetstillfällen. Vi måste sluta slösa resurser på att försöka rädda våra dödsdömda stora industrier.

Några förslag på åtgärder:

? För det första. Att underlätta för småföretag att våga provanställa är den viktigaste åtgärden för regeringen, det är här nya jobb kan skapas. Det sker inte genom minskad bolagsskatt utan genom förändringar i arbetsrätten och med subventioner till provanställningar.

? För det andra är det viktigt att vi ser konsekvenserna av finanskrisen tydligt. Småföretagen är helt beroende av en vettig riskfinansiering. Här kommer inte banker och riskkapitalister att räcka, speciellt inte de kommande åren. En sänkt arbetsgivaravgift är inte lösningen på deras rörelsekapitalbehov. Staten måste omgående utarbeta en ny strategi för finansieringsfrågor till småföretag. Existerande statliga bolag som till exempel Almi och Vinnova är en bra plattform för denna strategi.

? En tredje åtgärd är att skapa incitament och regler för det område som kommer att växa snabbast framöver, vård och omsorg. Dessa arbeten kan inte flyttas till lågkostnadsländer eller ersättas med robotar. Fler privata initiativ måste skapas för vård och omsorg. Regeringen måste skapa rätt ekonomiska incitament för sådana initiativ.

De privata möjligheterna kommer av politiska skäl att granskas noga, där mindre avsteg kommer att ge större rubriker. Börja därför i rätt ända och skapa ett nytt, bra och enkelt regelverk och kontrollsystem för privata initiativ.

? En fjärde åtgärd är attitydförändring i skolan. Missväxten i storindustrin måste ersättas med tillväxt i de mindre bolagen, därför måste vi skapa en hjältestatus kring uppfinnaren.

Alla dessa framgångsrika entreprenörer som aldrig nämns i skolboken. Som till exempel Sven Wingquist, en svensk som i början av 1900-talet uppfann den banbrytande kullagerkonstruktionen som blev grunden till Svenska kullagerfabriken (SKF). Entreprenörslinjen blir vår kommande viktigaste nya utbildning.

Industritiden är förbi, länge leve entreprenörstiden! Med en ny karta kan regeringen leda Sverige till en bra arbetsmarknad även i framtiden!

Erik Stenfors