Kommuner blundar för radikaliseringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-04-04

Liberalerna: Extrema budskap får inte stå oemotsagda i skolan eller i fotbollsklubben

DEBATT. Förra veckan kom Svea hovrätts unika dom, när hovrätten fastställde tingsrättens dom om att döma de åtalade till livstids fängelse för terroristbrott, då de ska ha deltagit när två fångar mördades i Syrien. I fredags trädde också riksdagens beslut om kriminalisering av terrorresor i kraft.

Sverige har nu lagrum där fler kan straffas om de begår terroristbrott utomlands eller om man hemmavid finansierar, uppmanar eller rekryterar till terrorism. Sverige måste motverka de som ägnar sig åt radikalisering och rekrytering, ingen har hittills fällts i domstol. En förklaring är bevisningen. Det förebyggande arbetet mot extremism blir viktigare för att förhindra att personer att reser för att ansluta sig till terrororganisationer. Liberalerna vill kriminalisera förberedelse till terrorresa men också göra det enklare att dra in pass vid misstanke om terrorism.

Vi måste utöka utbytet och lära av varandra. Därför kommer ett seminarium att arrangeras i Sveriges riksdag under onsdagen tillsammans med Frankrikes ambassad. Fokus är det lokala arbetet i bägge länderna mot extremism, inte minst i skolan. Men också om arbetet med den franska nationella strategin mot radikalisering.

Sverige är på väg att öppna upp ögonen för den radikalism och våldsbejakande extremism som finns. Det finns områden där extrema åsikter har ett starkt stöd, både bland unga och vuxna, som exempelvis i vissa moskéer. Polisens rapport över utsatta områden måste tas på allvar. Regeringen besvarade nyligen Liberalerna i riksdagen att endast 14 av 53 utsatta områden kommer ingå i Polisens prioritering, men utan att extra resurser tillförs från regeringen. Ska Polisen kunna förebygga lokalt krävs resurser. Arbetet i de övriga utsatta områdena får inte glömmas. Risken är annars ökad kriminalitet och mer radikalisering i utanförskapet.

Det finns kommuner som inte erkänner problem med extremism och de som vägrar upprätta handlingsplan. Vissa vägrar erkänna att våldsbejakande islamistisk extremism är det största hotet mot vår demokrati. Liberalerna anser att skolor, kommuner och civilsamhället aktivt måste samarbeta.

De muslimska församlingarna som inte är radikaliserade är avgörande medaktörer i att förmå sympatisörer och unga, flertalet med kriminell bakgrund, att inte ansluta sig till barbariet i Syrien och Irak. Utmaningen är stor, skolorna behöver stöd.

Idrottsföreningar, fritidsledare och socialtjänst måste bli duktigare på att identifiera tecken på radikalisering. Det måste finnas en tydlig struktur lokalt hur man snabbt får ut personer som vill lämna extrema miljöer. Samhället kan inte bevaka sociala medier och internet dygnet runt, där mycket av radikaliseringen och rekryteringen sker. Därför blir insatser i skolan särskilt viktiga; vad läraren och fritidsledaren säger eller vad imamen förmedlar. Straffskalor kan skärpas, men det lokala arbetet att underminera extrema åsikter förblir viktigast.

Kommuner får inte blunda för de föreningar och moskéer som får bidrag, hyr eller lånar lokaler som ägnar sig åt rekrytering och radikalisering. Extremistiska budskap får inte stå oemotsagda i skolan eller i fotbollsföreningen.

Liberalerna vill också att Säkerhetspolisen enklare får dela information om personer som återvänder till kommunerna för att ha beredskap. Belgien och Frankrike har de senaste åren varit särskilt utsatta för terrorattacker och hot från våldsbejakande islamistisk extremism.

De terrorattacker har haft som mål att skapa rädsla men inte minst slå mot grundläggande liberala värderingar som öppenhet, demokrati, yttrandefrihet. Sveriges måste aktivt stötta Frankrike och Belgien i arbetet mot terrorism men också göra vår egen läxa här hemma.

Roger Haddad