Sverige kan bli först med fossilfritt flyg
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-10-26
Debattörerna: Lösningen är inte att flyga mindre – utan att flyga grönare
DEBATT. Stockholm är en av världens mest huvudkontorstäta städer och en ekonomisk motor för hela Sverige. Vårt internationella beroende är stort, men Stockholm klarar sig inte utan resten av Sverige.
Ska vi ta tillvara all den talang och innovationskraft som finns i vårt land måste vi smidigt kunna resa mellan olika orter i Sverige. Inte bara mellan Stockholm och Göteborg. Ett fungerande inrikesflyg är avgörande för jobbskapande, tillväxt och utveckling i hela landet.
Samtidigt har flyget i dag en negativ miljöpåverkan – även om den är mindre än vad man ibland kan få intryck av. FN:s internationella klimatpanel har beräknat att flyget svarar för cirka två procent av de globala koldioxidutsläppen. I Sverige står flyget för cirka fyra-fem procent av koldioxidutsläppen, varav inrikesflyget står för mindre än en fjärdedel.
Flyget måste alltså, precis som alla andra sektorer, minska sina utsläpp. Lyckas vi med det kan flyget bli det mest miljövänliga trafikslaget. Friktionen mellan fordon och omgivning är låg. Infrastrukturen är redan på plats.
Denna flygets gröna omställning är en utveckling som vi välkomnar – och som vi vill snabba på.
Med biobränsle och modernare flygplan kan vi halvera flygets utsläpp av fossilt koldioxid på bara 10 år. Om 15–20 år kan vi ha ett helt fossilfritt inrikesflyg. Det skulle göra Sverige till ett föregångsland i världen.
Men för att bli föregångare måste man gå före. Här spelar politiken en viktig roll, både som beslutsfattare och som inköpare. Två steg skulle ha avgörande betydelse för att kickstarta utvecklingen mot ett fossilfritt inrikesflyg:
En nationell målsättning för att främja investeringar och utveckling av ett grönare flyg i Sverige.
Ska en grön omställning vara möjlig måste det finnas tillgång till bioflygbränsle till konkurrenskraftigt pris. Här i Norden, till exempel, är restprodukter från skogs- och massaindustrin en utmärkt råvara, både hållbar och närodlad. Råvaran konkurrerar inte heller med matproduktion. Men att bygga storskaliga produktionsanläggningar handlar om miljardinvesteringar. De investeringarna kommer inte att ske om det inte finns en tillräckligt stor efterfrågan och politiskt tydliga spelregler.
I Norge samarbetar energibolaget Statkraft med massa- och papperstillverkaren Södra för att bygga en produktionsanläggning för biodrivmedel. Varför skulle vi inte kunna göra något liknande här? Lyckas vi behålla hela produktionskedjan i Sverige kommer utveckling och produktion att skapa många nya gröna jobb och möjligheter till export.
Ett utsläppstak för statens egna flygresor.
Våra politiker förfogar över en betydande konsumentmakt. Offentlig sektor är Sveriges största köpare av inrikesflyg. Att sätta ett utsläppstak för statliga myndigheters flygresor skulle stimulera utvecklingen av ett grönare flyg, bland annat genom att stärka efterfrågan på biobränsle. Att staten täcker prisskillnaden mellan fossilt flygbränsle och bioflygbränsle skulle fungera som en slags supermiljöbilspremie för flyget. För de aktörer som i dag tvekar inför att investera i mer storskalig svensk produktion av bioflygbränsle skulle det kunna vara den startsignal som behövs.
Framtidens lösning kommer inte vara att flyga mindre, utan att flyga grönare. Låt Sverige bli ett föregångsland på detta område.
Maria Rankka
Anders Ehrling