Fördöm, frys ut och bojkotta
Jonas Morian om Gaddafis blodiga vapenmakt
Inspirerade av tunisierna tar nu människor i fler länder till gatorna för att uttrycka sitt missnöje med det diktatoriska styre som i många fall fått pågå i många år – utan att omvärlden på allvar reagerat. Dessa människors mod är värt all beundran.
I land efter land faller nu diktatorerna – som i sina regimers dödsryckningar gjort våldsamt motstånd och kostat ett ännu okänt antal människor livet.
Vi är många som hoppas att Gaddafi står på tur att förpassas till historieböckerna.
Samtidigt höjs röster för att USA borde ingripa, och hjälpa demokratidemonstranterna att störta tyrannerna. Motivet skulle vara att det skulle påskynda processen och skona oskyldiga liv.
Men utländsk inblandning skulle samtidigt ge Gaddafi i Libyen, Ahmadinejad i Iran och al-Khalifa i Bahrain vatten på sin kvarn, när de i sin propaganda varnar just för att det är amerikanska eller israeliska agenter som står bakom motståndet mot deras regimer.
Det saknas dessvärre heller inte exempel på amerikanska befrielseinsatser – som kan ha varit nog så välmotiverade – som i praktiken blivit permanenta invasionsstyrkor. Vill vi att Libyen ska bli ett nytt Irak?
Vad världens diktatorer borde få höra är alla demokratiska ledares samfällda fördömande, sanktioner och politisk utfrysning.
Det duger inte att hytta med fingret först när förtryckare med våld slår ned sina medborgares krav på frihet.
Sverige och andra demokratiska stater måste oreserverat stötta demokratirörelser varhelst de uppstår och vara kristallklara i budskapet till terrorregimerna: de lever på övertid.