Skönlitteratur är viktigare än sms
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-02-11
Christer Nylander (FP): Demokratifara att unga killar läser för lite och för dåligt
För många är läsning av böcker skön avkoppling och en stund av verklighetsflykt. Men den som läser skönlitteratur får på köpet bättre språk, mer kunskap och större förmåga till kritiskt tänkande. Därför är det en central fråga att varje generation vinns för läsning.
Just nu står skönlitteraturen inför stora utmaningar. Samtidigt som bokbranschen anpassar sig till en svårare konjunktur genom att minska utgivningen, ser vi hur flera underliggande trender som undergräver bokens ställning, växer sig starkare. Vi har till exempel ett tilltagande fokus på bestsellers och författarnas ställning har försvagats.
Vi är också mitt uppe i ett omfattande och spännande teknikskifte som förändrar sociala mönster och beteenden. En del av dessa förändringar är bra för läsningen, många ungdomar publicerar och läser texter på nätet. Andra följder av teknikskiftet är mer problematiska. Vi ser en ökad fragmentisering, mindre tid till långa och fördjupande texter, det lättsmälta växer. Vi ser att böcker blir mer lätta att få tag på genom internetbokhandeln men också att den fysiska bokhandeln med kvalificerad service får det svårare.
Det är viktigare att läsa skönlitteratur än sms. Forskning visar att skönlitterär läsning förbättrar både språket och skolresultaten.
Dessutom blir man bättre rustad att möta omvärldens utmaningar. I en tid av globalisering och förändring är denna förmåga viktigare än någonsin.
Därför är det ytterst oroande att yngre människor, framförallt unga killar, läser mindre skönlitteratur, enligt SCB:s statistik. Det finns också tydliga sociala skillnader i läsandet. Vad händer om denna trend fortsätter och kanske får ytterligare fart? Vad innebär det om en uppväxande generation väljer bort läsning av skönlitterära texter? Sämre språk, sämre skolresultat, ökat utanförskap, minskad kunskap om andra länder? Är det så Sverige ska möta framtiden? Ska den enskilda människan kunna bevara förmågan att bilda sig egna åsikter och omdömen är det inte utan betydelse att hon fortsätter läsa på egen hand, skriver litteraturvetaren Harold Bloom i boken ”Hur du ska läsa och varför”. Orden kan tyckas provocerande, men det ligger naturligtvis mycket sanning i dem.
Detta visste det tidiga Folkrörelsesverige och det var därför som man så tydligt betonade behovet av läsning.
Genom att läsa skulle man förbättra sitt språk och sin kunskap om samhället för att vinna kraft att påverka och aktivt delta i det demokratiska samtalet.
Att behärska språket är ännu viktigare i dag. Inte minst förmågan att ställa kritiska frågor till de texter man möter. I en tid av snabba fakta och okända avsändare växer behovet av källkritik.
Det är hög tid att stärka skönlitteraturen och det behövs en rad åtgärder:
Initiera en bred kampanj för läsning! I Storbritannien ställer ledande fotbollsspelare som Manchester Uniteds Wayne Rooney upp och kampanjar för läsning. En liknande kampanj behövs här.
Inför en litterär kanon i skolan! Alla elever ska få hjälp att upptäcka god litteratur som ger mersmak och sporrar till vidare skönlitterär läsning.
Stärk stödet till kvalitetslitteratur! I en tid där vi tycks få allt mer fokus på ett fåtal bestsellers är det viktigt att stimulera förlagens utgivning av svensk och utländsk kvalitetslitteratur som annars skulle anses för riskabel att ge ut.
Tillsätt en bred utredning om bokens och läsningens ställning! Frågorna som ska utredas bör bland annat vara hur man ökar intresset för läsning, hur författarnas situation kan förbättras, hur kvalitetslitteraturen får bättre spridning och hur skönlitteratur får en mer naturlig plats i skolans undervisning.
Vi i Sverige är av tradition ett läsande folk. Det har gett oss stora fördelar. Det är hög tid att agera nu för att behålla den fördelen också i framtiden.
Christer Nylander