Om tjugo år har kvinnorna makten
Varför skulle kvinnor nöja sig med halva makten och lika mycket lön?
”Om 20 år har vi en kvinnlig dominans inom näringslivet, politiken och i privatsfären”, skriver Ingemar Gens, konsult i könsrollsfrågor.
Kvinnor är inte i ett ständigt underläge längre. Och en modern jämställdhetspolitik måste anpassa sig efter det, menar han.
Inom tjugo år kommer vi att se hur makten och kontrollen i samhället gradvis kommer att glida över från män till kvinnor. Det är en process som pågått under hela 1900-talet men som under de senaste tio åren fullständigt exploderat. I jämställdhetspolitiken agerar man fortfarande som om ingenting har hänt och Jämo, Claes Borgström, hävdar att kvinnor måste göra könsbyte för att få högre lön.
Svensk jämställdhetspolitik går ut på att fokusera på det som inte fungerar och därför är man blind för vad som egentligen händer. Det är en föråldrad politik utan möjlighet att styra det verkliga skeendet.
Det var den allmänna skolplikten som startade den utveckling som vi nu börjar se så tydliga spår av. Den dag samhället började ge både flickor och pojkar utbildning lades grunden för ett maktskifte mellan könen. Så tänkte man inte då, och inte nu heller <$>för den delen. Jag undrar vad samhällseliten egentligen trodde att flickorna skulle göra med sin kunskap?
Men kunskap är makt oavsett vilket kön man tillhör.
I dag kan vi se att flickor har bättre betyg än pojkar i samtliga ämnen på grundskolan, utom i idrott. I ämnet svenska har upp till 40 procent fler flickor än pojkar betyget MVG. Flickor har bättre betyg än pojkar på samtliga program i gymnasiet och nästan 70 procent av de universitetsstuderande är kvinnor. I USA räknar man med att om 20 år är samtliga nya akademiker kvinnor.
I England, till exempel, förväntar sig 63 procent av flickorna att få välbetalda toppjobb innan de fyller 30, medan bara 51 procent av pojkarna har samma förväntan. Situationen är densamma i USA, Japan, Finland, Tyskland, Frankrike och Australien.
Flickor och kvinnor väljer hela tiden mindre könstraditionellt och letar sig in på klassisk mansmark. Tekniska linjer som maskiningenjörsutbildningen – som man aldrig trodde skulle få några kvinnliga studenter – har i dag cirka trettio procent. Det finns inga områden som längre är otänkbara. Idag har den könssegregerade arbetsmarknaden blivit mindre åtskild och det är kvinnor som söker sig till den lukrativa manliga sektorn. Män söker sig inte till klassiska kvinnoyrken.
Kvinnors löneutveckling är stadig och för många kvinnodominerade yrken i allra högsta grad märkbar. Sjuksköterskor har länge haft den snabbaste löneutvecklingen i hela samhället. Det är män som är de allra lägst betalda i Sverige, visar LO:s nya studie.
Chefspositioner är inte på något sätt längre vikta för män även om vi ser att det gamla gardet klamrar sig fast. Men deras öde är beseglat – det är bara en tidsfråga. Kvinnor är i dag i tung övervikt när det gäller chefskap inom det offentliga, men männen kommer snart att motas bort från chefsstolarna även i det privata näringslivet. Christina Stenbeck är ett färskt lysande exempel. Kapitalet är intresserat av effektiv förvaltning, inte av kön.
Det föds allt färre barn i Sverige vilket måste tas som ett uttryck för att moderna västerländska kvinnor gör ett val – karriären främst.
Att det skulle vara svårare nu än förr att ha barn och samtidigt yrkesarbeta är nonsens. Det har aldrig varit så lätt att ha barn i vårt land som i dag, men det har heller aldrig varit möjligt att göra så många val.
Och politiken då? Jo, det blir allt fler kvinnor i partitopparna, i regeringen och på lokal toppnivå. Och de är effektiva och populära.
Kvinnor tar över allt fler av de klassiskt manliga levnadsmönstren. De dricker snart lika mycket alkohol, röker mer, skaffar sig muskler, bestiger berg, åker snabba bilar och framför allt – konsumerar mycket. Porsche riktar numera sin reklam mot kvinnor. Annika Sörenstam åker Mercedes och har en Rolex på armen. I dag fattar kvinnor mer än 80 procent av familjens konsumtionsbeslut enligt en studie.
DN skrev häromdagen om en norsk studie av ungdomars sexualvanor. Flickorna vill ha sex med många partners och ser till att få det. Utredaren säger vidare: ”Det verkar som om många pojkar får nöja sig med att sitta på rummet och onanera.”
Flickor tillskrivs i dag makt, även om skolan gör allt för att kväsa den utvecklingen. I dag är vi renodlade individer och var och en klättrar på sin egen stege mot makten och kontrollen, utan hänsyn till andra – kvinnor som män. Solidaritet är ett begrepp för länge sedan förvisat till en svunnen tid. Var och en sin egen lyckas smed och i dag gäller det i samma utsträckning för kvinnor som för män. Kvinnors lyhördhet har dämpats.
Flickor och kvinnor har börjat – precis som pojkar och män gör – sätta sina egna intressen främst. Men det är till slut flickors och kvinnors överlägsenhet i att kommunicera som får pendeln att slå över. Vi uppfostrar fortfarande pojkarna med begränsande kommandon och öser över flickorna ett rikt, nyanserat och fullödigt språk. Kommunikationssamhället kräver kommunikation.
Makt är ett slutet system. När flickorna nu också ges möjlighet, och även förväntas, att utöva makt måste den tas någonstans ifrån. Det finns bara en källa – pojkarnas och männens makt. Varför skulle kvinnors löneutveckling stanna vid 100 procent av männens? Varför skulle antalet kvinnliga professorer stanna vid lika många som de manliga? Varför skulle antalet kvinnliga politiker stanna vid lika många som de manliga? Varför skulle kvinnliga chefer stanna just vid lika många som det finns manliga?
De kommer förstås inte att stanna.
Om 20 år har vi en kvinnlig dominans inom näringslivet, politiken och i privatsfären. Om tjugo år har kvinnorna makten.
Samhällsutvecklingen har sprungit i kapp och förbi den politiska synen på jämställdhet där kvinnorna är i ständigt underläge. Somliga kvinnor behöver stöd i denna brytningstid, men långt ifrån alla. I dag måste vi se till att pojkarna inte slås ut från skolan och det är absolut nödvändigt att den offentliga sektorn ser till att få in männen i klassiskt kvinnliga yrken. Vi kommer aldrig att klara vården och omsorgen om vi inte rekryterar bland båda könen. Många kvinnor, fast i traditionella låglöneyrken, behöver fortfarande hjälp med att förhandla upp lönerna eller för att våga välja något annat. Moderna jämställdhetspolitiker konstaterar att de generella kvinnosatsningarnas tid är förbi och ser dagens könsroller som ett handikapp inför framtiden.
Ingemar Gens
Konsult i könsrollsfrågor och upphovsmannen till det omtalade Tittmyran/Björmtomtenprojektet