Tidningen skapar bara nya fördomar
Kurdo Baksi: Det tycks som om det i gringosarnas värld är statushöjande att håna svenskar
Tidningen Gringo etablerar sig i Landskrona och det har med all rätt skapat debatt. Politikerna i denna sargade stad, där Sverigedemokraterna erhöll 22 procent av rösterna i det senaste valet, vill inte ha Gringo där. Jag håller faktiskt med politikerna i Landskrona.
Orsak: Gringo skapar fördomar, konflikter och främlingsrädsla i vårt land.
Tidningen Gringo etablerar sig i Landskrona och det har med all rätt skapat debatt. Politikerna i denna sargade stad, där Sverigedemokraterna erhöll 22 procent av rösterna i det senaste valet, vill inte ha Gringo där. Jag håller faktiskt med politikerna i Landskrona.
Orsak: Gringo skapar fördomar, konflikter och främlingsrädsla i vårt land.
Låt mig förklara!
För två och ett halvt år sedan fick Sverige en ny tidning, Gringo. Tidningen – med slogan ”Sveriges svenskaste tidning” – fick snabbt rykte om sig att vara smart, rolig och modig.
Riktigt roligt med en ung tidning gjord av andra generationens invandrare som utmanar hela det svenska etablissemanget – och alla rasister, tänkte jag entusiastiskt.
En tidning ur andra generationens invandrares perspektiv med en snabb och kaxig stil. Precis vad det här landet behöver.
Men i stället för att häckla fördomar skapar Gringo dem – åt alla håll. Redaktionen tycks tro att det är tillåtet att vara hur?främlingsfientlig som helst – bara man är det mot majoritetssamhället. Så här kan det se ut i Gringo:
”Fylle-Johan är en av mina stammisar på pizzerian. Han är jämt full som svinet. Det är bra för mig? Han ser inget. Jag slår inte i kassan. Det finns nackdelen. Han grisar på toaletten. Han bajsar i handfatet och pissar på golvet.”
Den publicistiska idén är tydlig: inga sanningar är för obekväma för att uttalas, inga ord för heliga för att tryckas. Följaktligen är det inget problem att skriva:
”Hundar är inte bara det din imam kallar dina svennepolare. De är fett sköna djur också.” (Gringo?Grande nr 4).
Eller så här:
”Du är ute på date med en äkta suedikille och han bjuder hela kvällen, du tänker:
a) Han är inte som dom andra suedisarna
b) Låt honom bjuda, han fattar ändå inte att jag är oskuld och inte tänker hoppa i säng
c) faan, här är en kille som har fettingkoll på drinkutbudet”
(Gringo Grande nr 4).
I Gringo är svensken – eller för att vara exakt: den svenske mannen – det mest förhatliga som finns.
Det tycks som om det i gringosarnas värld är statushöjande att håna svenskar. De har säkert väldigt kul medan de håller på, precis som svenska rasister trivs med att bröla, men tidningens naiva eller medvetna främlingsfientlighet?bidrar knappast till integration eller till att minska fördomarna och rasismen.
Jag tror att det är viktigt att slå fast att ingen ska bli behöva bli hånad på grund av etnisk härkomst, kön eller sexuell läggning, och att rasism och diskriminering alltid är oacceptabelt var den än kommer ifrån.
Nu nöjer sig inte Gringo med att håna svenskar. Vid nyår nådde tidningen ett nytt lågvattenmärke när man hyllade ”tankesultanen” och extremisten Anas Khalifa, som bland annat sagt: ”Om vi ställde alla judar på en kö och spottade på dom, dom skulle svimma.”
Manshat kryddat med judehat. Tyvärr ligger det i tiden.
Gringos ambitioner att analysera och tränga undan verkligheten som många invandrare möts av i vardagen är blygsamma. Den negativa och häftigt nedsättande bilden av svensken som konstant levereras i Gringo blir så småningom en ”ny sanning”. De gamla fördomarna monteras ned och ersätts av nya.
Om avsikten en gång varit att motarbeta rasism och främlingsfientlighet har den sakteliga gått förlorad i ivern att till varje pris utse syndabockar.
Centralt för tidningen är dessutom etableringen och erkännandet av blatte- eller miljonsvenskan. Det som av oss första generationsinvandrare upplevdes som en belastning och ett hinder blir här den nya religionen. Att det är en starkt bidragande orsak till att så många andra generationens invandrare stängs ute från arbetsmarknaden låtsas redaktionen inte om.
Och visst kan invandrarsvenska som stil ha sina poänger, men för invandrargrabbarna kan det komma som en chock att Gringoprosan faktiskt inte fungerar i särskilt många livsavgörande sammanhang.
Men vad gör det Gringoredaktionen. För den handlar det om big business och pengar (trots det genomgående föraktet för marknadsekonomin).
De utsattas, mobbades, diskriminerade människornas öden och vardag har blivit ”balla stories”.Och inget större fel i det. Men den intellektuella och mycket svenska medieelit som omfamnat gringo-sarna bör vara medvetna om att den missriktade välviljan bara spär på fördomarna i alla läger.
Ja. I en tid när främlingsfientlighet och rasism drabbat oss hårt lämpar sig inte Gringo som ett integrationsmedel. Minst av alla är det Landskrona som behöver Gringo.
Dagens debattör
