Irakkriget skapar en världskris
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-29
Maj Wechselmann: Det är dags för våra
politiska ledare att reagera på vansinnet
Vi ser bilderna av tältlägren i USA och i nyhetsmedierna får vi reda på att det blir fler och fler hemlösa i USA varje dag. Men man talar inte om att 11 miljoner människor i USA står inför att förlora sina hem. Samtidigt har vissa matpriser fördubblats liksom priserna på vitvaror och bensin.
Amerikanska kongressens och senatens ekonomiska kommitté kom redan i oktober förra året med en rapport som konkluderade att 2 miljoner privata bolån skulle likvideras mellan 2007 och 2009 på grund av att folk inte kunde betala räntor och inteckningar.
Under 2007 togs första steget till likvidation och tvångsauktion för en miljon hem i USA. ”Vi står inför någonting som bäst kan liknas vid en tsunami. Regeringen måste agera snabbt för att rädda de drabbade familjerna från att drunkna”, sade ordförande för ekonomiska kommittén, senator Charles E Schumer, redan oktober 2007. Bush har hittills inte gjort något åt saken.
Orsaken, till den nuvarande bolånekrisen som har fått flera av USAs största banker att förlora sitt kapital, är ”Tre trillioner dollar kriget”, som nobelpristagaren Joseph Stiglitz kallar Irakkriget i sin nya bok. Stiglitz anser att just detta krigs rasande utgifter som kommer att leda till en allt djupare ekonomisk världskris. Bush har nämligen räknat fel: Utgifterna till kriget har blivit 60 gånger större än förväntat. Pengarna till kriget har Bush lånat utomlands. Om de amerikanska skattebetalarna hade fått betala kriget över skattsedeln skulle det ha varit slut för länge sedan.
Chefen för den amerikanska riksrevisionen, David Walker, reser runt och håller föredrag om denna ofattbara lånekarusell: Varje amerikansk familj har i dag 175?000 dollar i ränteskulder som den amerikanska regeringen har dragit på dem.
Enligt Stiglitz är utgifterna till kriget den dolda orsaken till den allt mer kännbara kreditkrisen, därför att USA:s centralbank så länge har försökt att få ekonomin att gå på högvarv genom att sänka styrräntan. Detta har lett till en översvämning av den amerikanska marknaden av billiga krediter hypotekslån, de såkallade subprimelånen. Det är fattiga människor utan kapital och med stora skulder och få tillgångar som har tagit lånen.
Även om bostadspriserna sjunker drastiskt och folk inte vågar köpa bostäder, har vi ännu inte sett de ekonomiska effekterna när två miljoner hus i USA går till tvångsauktion.
Subprimelånen har ompaketerats och sålts vidare till banker i USA och Europa. När det visar sig att dessa lån är värdelösa är ett flertal av de största bankerna och bolåneinstituten i USA och Europa nära konkurs. Bankerna har fått skriva av sitt kapital och detta har lett till de största värdeminskningarna av banker hittills.
Dessa historiska avskrivningar (160 miljarder dollar) fick i början av året börserna i Asien att vackla. Världens centralbanker fick skynda sig att trycka nya pengar. Som tur gick statliga fonder i Dubai, Abu Dhabi och Singapore in och räddade den största amerikanska banken Citibankgroup. Världens största fondkommission som också är amerikansk, Merril Lynch räddades av statliga fonder i Korea och en japansk bank.
Men USA:s mastodontbank Bear Stearns höll för ett par veckor sedan på att gå i putten! Då skyndade sig Bank of England och Australiensiska centralbanken till hjälp. Men hur länge ska systemen hålla? Hur mycket nya pengar går det att trycka innan inflationen leder till kaos?
Allt fler varnar för att krisen kommer att sprida sig. Irakkriget största skadeverkningar just nu är en snabbt annalkande ekonomisk världskris. Hur länge skall våra politiska ledare låtsas som om det snöar?
Är det inte dags att få EU att reagera inför krigets vansinnesutgifter? Varför tittar Reinfeldt och Bildt bara passivt på?
Dagens debattör:
Maj Wechselmann, 65 år, Stockholm.
Filmare och debattör.