Regeringens förslag leder till ökad sekretess och godtycke
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2013-11-20 | Publicerad 2013-11-18
Carl Schlyter (MP) m.fl: Den nya sekretessbestämmelsen gör allvarliga inskränkningar i offentlighetsprincipen
Regeringen föreslår en helt ny sekretessbestämmelse som syftar till att säkerhetsställa att svenska myndigheter kan uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt. I praktiken innebär förslaget att svenska myndigheter kan sekretessbelägga mängder av dokument med koppling till EU-samarbetet, exempelvis med anknytning till internationella avtal som EU ingår eller förhandlar om. Men det gäller också i det dagliga arbetet, där svenska myndigheter ständigt samarbetar inom EU för att ta fram data och dokument. Tröskeln för att använda hemligstämpeln sänks betydligt. Förslaget riskerar att leda till godtycke och minskad insyn.
Kritiken mot regeringens förslag har inte låtit vänta på sig. Justitiekanslern (JK) riktar i sitt remissyttrande allvarlig kritik mot att lagförslaget kan ge ökade befogenheter till regeringen och åsidosätta Riksdagen. JK poängterar att ”begränsningar i offentlighetsprincipen inte ska kunna undantas parlamentarisk kontroll”. JK är inte ensam om kritiken. Journalistförbundet beskriver lagförslaget som såväl godtyckligt som otydligt
Man varnar bland annat för att lagen kan leda till att det blir svårt eller helt omöjligt att med stöd av offentlighetsprincipen få fram viktiga fakta om exempelvis offentliga upphandlingar och bi- och skadeverkningar hos läkemedel. Regeringens förslag kommer också högst lägligt. I fredags (15/11) avslutades den andra förhandlingsrundan av ett bilateralt frihandelsavtal mellan EU och USA; Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). Avtalet kan, om det blir verklighet, komma att få stor påverkan på såväl Sverige som EU, och exempelvis hämma framtida möjligheter att stärka konsument- och miljöskydd genom att privata företag ges möjlighet att stämma stater på mångmiljardbelopp för uteblivna vinster. Trots avtalets potentiellt enorma konsekvenser för grundläggande demokratiska värden i EU och Sverige sker förhandlingarna bakom lyckta dörrar, utan insyn för vare sig allmänhet eller direkt folkvalda politiker i EU-parlamentet och Riksdagen.
Sekretessen är så stor att USA nyligen ställde krav på EU-kommissionen att de dokument som beskriver huvuddragen av vad USA vill se i avtalet inte får lämnas över till medlemsstaterna. De dokumenten är alltså så hemliga, att USA vill att inte ens den svenska regeringen får se dem. Trots att TTIP täcker en mängd sektorer och alltså kommer få långtgående konsekvenser även för svenska medborgare är förhandlingarna helt stängda för insyn. Det är alltså detta hemlighetsmakeri som regeringen nu vill se mer av. Skulle regeringens lagförslag bli verklighet så riskerar avtal som TTIP att helt hamna utanför demokratisk kontroll.
Offentlighetsprincipen är en av de grundbultar vår demokrati vilar på. Tillsammans med riksdagens parlamentariska kontroll av regeringen utgör den själva fundamentet för ett demokratiskt system, där man kan utkräva ansvar och granska makten. I ett slag försöker nu regeringen inskränka såväl offentlighetsprincipen som riksdagens befogenheter. I denna tid av massövervakning och hemliga förhandlingar behöver vi om något mer öppenhet och offentlig insyn. Inte tvärtom.
Vi motsätter oss regeringens förslag, som ger svenska myndigheter rätt att slentrianmässigt ta fram hemlighetsstämpeln och sekretessbelägga dokument, som i allra högsta grad förtjänar att kunna granskas. Vi vill se ett Sverige präglat av mer öppenhet och insyn. Ett Sverige som hindrar sina egna medborgare och folkvalda parlament från att granska makten genom att begränsa offentlighetsprincipen är sannerligen på väg åt fel håll. Istället för att kämpa för ökad öppenhet väljer nu regeringen - och får tyvärr stöd från socialdemokraterna - att öka sekretessen och ge svenska myndigheter fler verktyg för att stoppa insynen i det internationella arbetet.
Peter Eriksson (MP)
Carl Schlyter (MP)
Rikard Allvin (MP)
Erik Josefsson (MP)