De hotar demokratin – regeringen utreder
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-08-08
Olle Wästberg: Det räcker inte med polisens råd att ”titta under bilen” – nu måste regeringen agera
DEBATT. Den moderate kommunpolitikern Roger Fredriksson, kommunstyrelseordförande i Ronneby, berättade för några dagar sedan i Svenska Dagbladet om hur han – efter upprepade nazistiska hot – alltid tittar under bilen efter en sprängladdning. Liberalen Nils-Ingmar Thorell, kommunfullmäktiges ordförande i samma kommun, har blivit uthängd som folkförrädare av nazistiska Nordfront.
Tyvärr är allvarliga hot mot förtroendevalda varken nya eller ovanliga. Men de har blivit fler.
1980 avslöjade Expressens Ingvar Hedlund att det statliga företaget Telub slutit avtal med Muammar Khaddafis Libyen om att utbilda 100 libyska militärer i bland annat radarsystem och fjärrstyrning av vapen. Libyen var klassad som terroriststat och de militära förberedelserna riktade sig mot Israel. Som riksdagsledamot drev jag hårt att avtalet måste sägas upp och libyerna sändas hem. Så blev det. Men eftersom det delvis handlade om Israel satte det fart på antisemiterna, med en ström av hot till följd. Bland de råd jag fick av säkerhetspolisen var just att titta under bilen.
Sedan dess har hoten accelererat. I Demokratiutredningens betänkande i våras redovisar vi kartläggningar från Brottsförebyggande rådet och Statistiska Centralbyrån:
• En dryg femtedel av alla förtroendevalda har varit utsatta för våld, hot, eller trakasserier.
• Varannan heltidspolitiker har blivit hotad, de flesta vid upprepade tillfällen.
En fjärdedel av de utsatta uppgav i undersökningarna att de på grund av hoten lagt band på sig själva och utövat självcensur. Det visar att våldshoten påverkar den demokratiska debatten.
Kvinnliga politiker är mer utsatta för hot, våld och trakasserier än män. Kvinnor lämnar också sina uppdrag i förtid i högre utsträckning än män. Dessutom blev yngre och utlandsfödda i högre grad än andra hotade.
Den kartläggning Demokratiutredningen redovisar visar att över 60 procent av kommunerna och runt vart tredje landsting saknar en handlingsplan för att motverka hot och våld mot förtroendevalda.
Demokratiutredningen föreslår därför att samtliga förtroendevalda ska få stöd när de utsätts för våld, hot eller trakasserier. De som medborgarna valt måste kunna fatta beslut utan att hela tiden behöva titta sig över axeln.
Rent konkret bör det införas en bestämmelse i kommunallagen om att kommuner och landsting ska verka för att de förtroendevalda ska kunna fullgöra sina uppdrag under trygga och säkra former.
Kommunerna har ansvar för stöd till anställda som blir hotade. Men den personliga säkerheten är inte enbart en arbetsgivarfråga. Samma regler bör gälla de förtroendevalda. Och i alla kommuner.
För tio år sedan kom ett genomarbetat betänkande från Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda. I praktiken ledde dock inte förslagen till någon större förändring. För två år sedan fick regeringen ett utredningsförslag om vilka åtgärder som skulle kunna genomföras inom ramen för nuvarande lagstiftning. Men ingenting har hänt.
Att inför en straffskärpning för denna typ av brott kräver inga ytterligare utredningar.
I våras gav regeringen Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en ny kartläggning av våld och hot mot politiskt valda. Bra, men vi vet redan tillräckligt.
Såväl Demokratiutredningen som andra kommittéer har lagt konkreta förslag till åtgärder mot hoten. Allt ligger på regeringens bord. Det är svårt att tro att förslagen är kontroversiella i riksdagen. De bör kunna läggas redan i höst.
Det är handling som saknas.
Olle Wästberg
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.