"Sänk inte ljudboken!"
Boklyssnandet har breddat läsningen –
höj då inte momsen!
Sverige har Europas mest utvecklade ljudboksmarknad.
Utgivningen är bred och försäljningen ökar. Det beror på snabb utgivning av nya, intressanta titlar, många och olika försäljningsställen, bra tekniskt utförande och omtyckta uppläsare. Och att mervärdesskatten på ljudböcker är låg, sex procent.
Om momsen på ljudböcker skulle höjas, vilket EU-kommissionen nu kräver av Sverige, skulle självfallet priset gå upp och ljudboken ta ett stort steg tillbaka.
Vi vet att böcker, oavsett tekniskt utförande, är priskänsliga. Det visade effekterna av bokmomssänkningen den 1 januari 2002 och det syns tydligt varje år under bokrean.
På tio år har utgivningen av ljudbokstitlar i Sverige mångdubblats. I dag ger ett tiotal förlag ut drygt 200 nya titlar per år. Omsättningen har ökat från några miljoner till cirka 300 miljoner kronor 2007.
Ljudböckerna står numera för cirka åtta procent av marknaden och är den gren som växer mest. Förra året såldes omkring en miljon ljudböcker i Sverige.
Ljudboken är lika lättillgänglig som den tryckta boken. Den finns att köpa i bokhandeln, på hundratals bensinmackar, i kiosker, i varuhus och naturligtvis på nätet. Den är för många ett komplement, för andra den enda möjligheten. Synskadade, dyslektiker och de som inte har svenska som modersmål kan genom den moderna ljudboken få tillgång till varierande litteratur samtidigt eller mycket snart efter originalutgåvan i pappersform.
Vi vet att ljudboken bidragit till att bredda läsningen till grupper som tidigare inte läst alls.
Det visar bland annat Transports projekt med vägkrogsbibliotek, där just ljudboken spelar en viktig roll. Den sänkta momsen har verkligen slagit igenom när det gäller ljudböckerna och uppnått ett av de mål som sattes upp, nämligen att sänkningen inte bara skulle leda till lägre priser utan också till breddad läsning.
I Sverige vill vi att alla människor ska ha lika möjligheter att tillägna sig litteraturen. Det är en grundläggande demokratisk rättighet.
Här får inte fysiska hinder innebära att alla inte är jämställda. Tillgången till språket och litteraturen är en viktig yttrandefrihets- och informationsfrihetsfråga, jämställdhets-, rättvise- och demokratifråga.
Genom Europeiska sociala stadgan har Sverige åtagit sig att tillse att funktionshindrade ges samma förutsättningar att delta i samhällslivet som andra personer. I Sverige görs idag stora insatser för att det tryckta ordet skall vara lika tillgängligt för personer med olika typer av läshandikapp som för fullt friska. Ljudboken är ett ovärderligt komplement och en möjlighet för synskadade att själva köpa och äga sin bok.
I EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv finns i bilaga H listat vilka varor som tillåts ha en reducerad mervärdesskatt, det vill säga en lägre moms än den generella. Där finns både böcker och sådant som underlättar för handikappade att fullt ut ta del av samhället med.
Vi uppmanar Sveriges regering och riksdag att vidhålla vår rätt att ha låg moms på ljudböcker och inte ge efter för EU:s krav.
En låg mervärdesskatt på ljudböcker skulle säkerligen ha lika god effekt i övriga EU-länder som i Sverige. Det vore därför lämpligt att ljudboken också skrevs in i listan över undantag tillsammans med böcker, dagstidningar och tidskrifter.