Även afrikaner har rätt till sitt namn
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-01-17
Debattören: Berätta namnen på de barn som ofrivilligt får stå modell för fattigdomen
Den svenska Afrikabilden håller på att nyanseras. Men på en punkt står tiden hopplöst still. När svenska tidningar skriver om hjälparbete i Afrika får barnen inga namn. Individer nedgraderas till objekt, vilket gör avståndet mellan människor i Sverige och människor i Afrika ännu så mycket längre.
We Effect lät i somras analysföretaget Retriever gå igenom nära 1400 tidningsartiklar om svenskt hjälp- och biståndsarbete i Afrika. Svältande barn och svenska skolklasser som samlar in pengar var de dominerande bilderna. Ett snedvridet perspektiv, men kanske inte så förvånande. Svältkatastrofer som den på Afrikas horn är viktiga att rapportera om och en nyhetshändelse som engagerar i Sverige.
Nu presenterar vi en uppföljande rapport som kartlagt om människor i rapporteringen från Afrika namnges. Resultatet var nedslående men glasklart. Den absoluta merparten av personerna från Afrika får inte sitt namn i tidningen. Värst var det för barnen som endast namnges i tre av 100 artiklar. Däremot fick 98 av 100 vita män i rapporteringen sitt namn i tidningen.
Som före detta journalist brukar jag oftast försvara medierna när folk skäller, men i det här sammanhanget är det svårt. I en redaktionell artikel om människor i Sverige är i princip alla noga med att sätta ut namn på en person på en bild. Det är en individ, någon som spelar roll. Och skulle det bli fel, att namnet råkar ramla bort eller bli felaktigt, blir det idag ofta en rättelse dagen efter. Att det är en ”bra bild”, räcker inte för att man ska publicera ett foto av en anonym person. Men detta gäller alltså inte människor i Afrika.
FN:s barnkonvention, som Sverige undertecknat, föreskriver att alla barn har rätt till ett namn och en identitet. När svenska medier inte namnger afrikanska barn tillgodoses inte dessa rättigheter. Barn har rätt till sitt namn, vare sig de bor i Sverige eller i Afrika.
Resultatet av rapporten visar att ytterst lite av bevakningen porträtterar människor i Afrika som aktiva och självständiga. Att de själva kan förbättra sitt liv. Genom att främst publicera bilder på anonyma offer cementeras i stället den ålderdomliga bilden av ”vi” som välgörare och ”dom” som passiva offer.
Flera medier, inte minst Aftonbladet genom rapporteringen Kriserna Vi Glömde, försöker ändra på den traditionella rapporteringen från Afrika. Vi vet också att flera fotografer själva alltid tar namn på personer de fotograferar, vare sig de är i Sverige eller i Afrika. Det är positivt. Men fortfarande bara ljusglimtar som behöver följas av ett perspektivskifte som helt genomsyrar rapporteringen och den bild som förmedlas av Afrika.
We Effect uppmanar nu Sveriges tidningsutgivare att gemensamt ta ett krafttag för att ge en mänskligare bild av människor i fattiga länder. Be fotografer att alltid ta namn på personerna på bilderna. Sluta köpa namnlösa bildbyråbilder. Och inför en gemensam uppförandekod för branschen.
Första punkten på listan borde vara att börja berätta namnen på de barn som ofrivilligt får stå modell för fattigdomen på landets tidningssidor. Barn och vuxna har rätt till sitt namn, vare sig de bor i Sverige eller i Afrika.
Ola Richardsson