Regler får studenter att avstå från jobb

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-07-18

Unionen: Dags att se över fribeloppet i studiestödssystemet

Under sommaren utgår inte studiemedel och många studenter väljer att arbeta för att klara ekonomin. Detta innebär minskade utbetalda bidrag och ökade skatteintäkter för staten samtidigt som arbetsmarknadens önskan om att studenter ska ha arbetslivserfarenhet redan när de är nyexaminerade tillmötesgås. Men dagens regler innebär stora ekonomiska risker och osäkerhet för studenterna.

I dag får en studerande ha en beskattningsbar inkomst på maximalt 70 400 kronor per termin för att fortfarande ha möjlighet att få helt studiebidrag (2 796 kronor i månaden) och studielån (6 124 kronor per månad) under terminerna. Bidraget får man av staten men lånet är just ett lån och ska betalas tillbaka när studenten slutfört sin utbildning och får en anställning.

Unionen ville ta reda på hur många som avstår från arbete för att inte riskera att få en obehaglig överraskning och bli återbetalningsskyldiga till CSN. Att nästan hälften av de tillfrågade avstår från att söka eller ta jobb under sommaren är en allvarlig signal om att dagens regler stjälper i stället för att hjälpa. Unionens undersökning visar också att 66 procent känner stor oro över sin ekonomi över sommaren. Inte nog med att man ska hitta ett jobb. Man ska dessutom se till att inte tjäna för mycket. Många studenter har jobb där de får betalt per timme vilket gör det svårt att beräkna den slutliga årsinkomsten. Att säga nej till erbjudna timmar kan dessutom ligga dem i fatet i framtiden.

Samtidigt vet vi, arbetsgivarna och beslutsfattande politiker, att sommarjobb och extraarbete många gånger är det som väger över till studentens fördel i ett anställningsbeslut efter examen. I ekonomiska orostider har unga det extra tufft på arbetsmarknaden och varje arbetad timme är viktig. Regeringen har höjt fribeloppet, men vår undersökning visar att ansträngningarna inte är tillräckliga. Fribeloppet skapar osäkerhet för studenterna och minskar möjligheterna att tillgodogöra sig den praktiska erfarenhet som allt mer efterfrågas av arbetsgivarna. Moderaternas förslag om en jobbpakt visar en ambition att underlätta ungdomars inträde i arbetslivet. Det förutsätter dock system som främjar övergången från studier till jobb.

Det är dags att se att studerande kan bidra både till arbetsmarknaden och till välfärden. Unionen vill därför att nivån på fribeloppet ses över eller att studielånet, som ju ändå betalas tillbaka, undantas från återbetalningsskyldigheten. Eller är politikernas tal om åtgärder för att öka ungdomars möjlighet till jobb bara en läpparnas bekännelse?

Peter Hellberg

Förste vice ordförande Unionen