Vi har olika intressen – men vi kan samverka

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2013-09-05 | Publicerad 2013-08-30

Debattörerna: Gruvor kan växa utan att hota vare sig renskötsel eller turism

Det pågår en allt mer polariserad debatt i Sverige kring gruvor, rennäring och besöksnäring. Det sägs alltför ofta att de inte kan existera tillsammans. Det är ingen tvekan om att de påverkar varandra, men vi vill visa att denna påverkan går att hantera och att våra näringar kan leva sida vid sida med respekt för varandra. En förutsättning för det är en förtroendefull och jämbördig dialog.

I Kiruna har LKAB bedrivit gruvverksamhet i över hundra års tid. Historiskt har samhället vuxit och utvecklats i takt med järnmalmsproduktionen. Parallellt med gruvans utveckling har vi fått större insikt om behovet av samverkan mellan gruvföretaget, rennäringen och besöksnäringen. Frågan är aktuellare än någonsin nu när samhällen omvandlas och nya gruvor planeras.

Renskötseln är en central del i den samiska kulturen och en viktig näring i regionen. Det senaste året har LKAB, med full respekt för rennäringens rättigheter, fört en seriös dialog med samebyarna Gabna och Laevas i Kiruna med förutsättningen att rennäringen ska kunna fortsätta på minst dagens nivå.  Flera åtgärder och utvecklingsinsatser pågår och ska startas. Exempelvis byggs renövergångar, så kallade ekodukter, över nya vägar och järnvägar. LKAB och samebyarna driver också ett projekt om GPS-märkning av renar som underlättar vid samebyarnas insamling och flytt av renarna och för att studera hur renarna reagerar på gruvverksamheten. Man tittar också på hur bortfall av renbete kan kompenseras.

När LKAB ansöker om nya tillstånd är så kallade rennäringsanalyser en viktig komponent i det underlag som ska granskas av domstolen. Samebyarna utgör då expertstöd, vilket gör analyserna och lösningarna bättre för gruvbolaget och för rennäringen. Det är LKAB:s uppfattning att en sådan analys inte är möjlig utan att rennäringens företrädare bereds en aktiv möjlighet att delta. Det är också viktigt att man i dessa processer tar hänsyn till andra påverkansfaktorer. 

För besöksnäringen i Kiruna är samverkan en viktig pusselbit för att driva utvecklingen framåt och kunna erbjuda unika och hållbara upplevelser i allt hårdare konkurrens. Tillväxtverket har valt ut Kiruna som ett område i Sverige med goda förutsättningar att utvecklas till en hållbar destination. Vid sidan av Stockholm är Kiruna i dag Sveriges starkaste turistmagnet med attraktioner som norrsken, Icehotel i Jukkasjärvi, den samiska kulturen, besöksgruvan och den växande rymdturismen.

LKAB:s verksamhet i norra Sverige kommer att bli större de kommande åren. Företaget ska öka produktionen med 35 procent till år 2015. Tre nya gruvor ska öppnas i Svappavaaraområdet, vilket är Europas största järnmalmsprojekt och skapar hundratals jobb. Redan i dag ger gruvorna i Malmfälten direkt och indirekt 54000 arbetstillfällen på Nordkalotten.

Samtidigt innebär expansionen att nya markområden tas i anspråk. Där Mertainen, den största av de tre nya gruvorna, planeras finns skogsområden med viktigt renbete och höga naturvärden. LKAB:s avsikt är att kompensera för verksamhetens påverkan genom att skydda motsvarande skogsmark i närområdet som också har höga naturvärden men som i dag saknar skydd. Det innebär att skog som annars varit föremål för skogsproduktion skyddas och bidrar till ökad biologisk mångfald och även blir en skyddad resurs för renbete. LKAB visar i praktisk handling att det går att kombinera långsiktig hållbarhet med stark industriproduktion.

Även om besöksnäring, rennäring och gruvindustri har olika intressen så väljer vi dialogen och kompromissen som verktyg. Att visa hänsyn och respekt och att förstå varandras behov och rättigheter är en framgångsväg.

Lars-Eric Kuhmunen

Tor-Erik Huuva

Karin Nilsdotter

Monica Wollmén

Lennart Ruder

Lars-Eric Aaro