Solidaritetsbanker skapar tusentals nya jobb i Sverige
Maroun Aoun: I USA har ett av fem företag som blivit börsnoterade sedan 35 år tillbaka startats upp av utlandsfödda entreprenörer
Regeringen Reinfeldts officiella hållning är att nyföretagande är en viktig byggsten i planerna för ny integrationspolitik. Man kommer bland annat stimulera tillgången på riskkapital (solidaritetsbanker) med inriktning på invandrare – en fråga som Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) drivit länge. Möjligheterna förslaget rymmer är oändligt stora. Vilket inte minst årets fredspristagare professor Muhammad Yunus visat med sin Grameen Bank.
I Sverige finns i dag uppskattningsvis 70 000 företag som ägs av personer med invandrarbakgrund. Tillsammans skapar de omkring 250 000 arbetstillfällen. Anledningarna till detta är självfallet flera. Dels handlar det om alla kända svårigheter för invandrare att ta sig in i på den reguljära svenska arbetsmarkanden, dels om det stora entreprenörskap som finns i denna grupp. Alltså: antingen att företagande blir den enda självklara lösningen för att klara sin försörjning eller om egen drivkraft och framåtanda.
Dock hopar sig stora mörka moln i horisonten. De förestående pensionsavgångarna av 40-talister innebär politiska utmaningar. Många av de närmaste årens pensionärer har varit småföretagare en stor del av sina liv, och flera av dem har bakgrund inom hantverks- och tjänstesektorerna. Att stimulera invandrarföretagare att fylla tomrummet och behovet i dessa sektorer är väl använda pengar för samhället.
Men även banker och finansbolag har ett ansvar i denna process.
I dag lånas stora belopp ut till privatpersoner för att köpa bostäder, ofta med minimal säkerhet. Samtidigt nekas många invandrare lån för näringsverksamhet.
Trots att det nu verkar råda politisk samstämmighet mellan regeringen och oppositionen om solidaritetsbanker finns anledning att höja ett varningens finger. Regering och riksdag måste tillvarata den kompetens och erfarenhet som finns hos bland annat stiftelsen IFS för att snabbt presentera ett skarpt förslag.
Avslutningsvis: i USA har ett av fem företag som blivit börsnoterade sedan 35 år tillbaka startats upp av utlandsfödda entreprenörer. Sedan 1990 är överrepresentationen av invandrare än högre – ett av fyra företag som nått börsen har utlandsfödda grundare.
Jag är inte orealistisk om jag påstår att vi i Sverige har alla förutsättningar att uppnå samma goda siffror.