Rättsväsendet misslyckas med huvuduppdraget
Slutreplik: Brottsoffer känner inget förtroende
Regeringen har säkert ambitioner när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Problemet är att det inte händer särskilt mycket. Det är vi socialdemokrater som fått driva på för att förstärka skyddet för kvinnor. Ett exempel är kontaktförbudet för gemensam bostad, som förstärktes från och med i år som en konsekvens av en motion som initierats av socialdemokraterna. Och nu har vi alltså tagit initiativ till en utredning som ska granska hur våldtäktsanmälningar tas om hand av rättsväsendet, samt se över våldtäktsstraffets utformning.
Riksdagen gick på vår linje, och regeringsföreträdare lovade att utredningen skulle komma igång redan i vår. Så blev det inte, men nu lovar justitieminister Ask istället att utredningen ska tillsättas ”inom kort”. De närmsta veckorna kommer visa om regeringen nu håller sitt löfte.
Det är viktigt att få igång utredningen snabbt. Förra året anmäldes över 6 000 våldtäkter i Sverige, men bara några hundra fall lagfördes. Dessutom så verkar rättsväsendets förmåga att klara upp våldtäkter minska. 2012 klarades 22 procent av våldtäktsanmälningarna upp genom att polisen kunde knyta en gärningsman till brottet. 2013 var motsvarande siffra 16 procent.
Brottsoffer måste känna förtroende för rättsväsendet. En viktig del av brottsoffrets upprättelse ligger i att brottet klaras upp och att man kan hitta en gärningsman. Därför måste rättsväsendet lyckas med sin huvuduppgift: att utreda brott, att binda gärningsmän till brotten och att lagföra dessa. Det sker i allt för liten utsträckning idag.
Brottsoffer behöver också stödjas på andra sätt. Därför måste målsägandebiträden komma in redan vid brottsanmälan, och brottsofferjourerna stärkas. Mottagandet på akutmottagningarna av kvinnor som utsatts för våld måste förbättras.
Regeringen har dröjt med viktiga reformer för att förstärka skyddet för utsatta kvinnor. Nu hoppas vi att det blir ändring.
Morgan Johansson (S),
ordförande i justitieutskottet