Trygghet går hand i hand med euron
Om vi ställer oss utanför euron försvåras inte bara vardagen här hemma. Sveriges röst i globala ödesfrågor försvagas. För oss handlar euron om en trygg vardag och spännande visioner. Därför röstar vi ja den 14 september.
Det skriver Anna Lindh, Nalin Pekgul och åtta andra tunga kvinnliga s-politiker.
Om mindre än ett år har EU 25 medlemsstater i stället för dagens 15. Närmare 400 miljoner människor kommer att använda euron. I Polen, Slovakien, Slovenien, Malta, Ungern och Litauen har redan 80–90 procent sagt ja till EU och ja till euron. Runt Östersjön kommer alla andra länder utom Ryssland att delta i eurosamarbetet.
Sverige har drivit på utvidgningen i kraft av det största folkliga stödet i hela EU. Vi vet att detta är viktigt för tillväxten och välfärden i ett litet exportberoende land som Sverige. Men stödet beror främst på den stora betydelse vi fäster vid internationellt samarbete. När det handlar om FN, om fredsstyrkor, om miljösamarbete är Sverige aktivt.
Det är bara när det kommer till vårt eget deltagande i euron som vi tvekar. Tvekan är bra: Utan tvivel är man inte riktigt klok, sa Tage Danielsson. När vi är ute och talar möter vi en nyfikenhet att få reda på mer innan man bestämmer sig.
Men hittills har alltför mycket av debatten förts av experter med ett snävt ekonomiskt-teoretiskt perspektiv vilket bidrar till uppfattningen att detta skulle vara en särskilt svår och komplicerad fråga att ta ställning till.
Eller så har det handlat om samma gamla skräckbilder som vissa EU-motståndare använde i folkomröstningen om EU. Och nej-sidan har utnyttjat osäkerheten genom att påskina att vi kan ”vänta och se” om vi röstar nej.
Men sanningen är att säger vi nej nu får vi inte någon ny chans inom överskådlig tid.
I de nya medlemsländerna förstår man inte det perspektivet. Varför ska ni vänta och se på? sa Sloveniens utrikesminister nyligen i Sverige. Euron finns ju och fungerar bra. Handel och tillväxt ökar mer tack vare euron. Små valutor är utsatta. Euron ger trygghet och stabilitet. Och räntan sätter vi ändå inte själva.
Han har rätt. Våra svenska räntor följer redan den europeiska centralbankens med en skillnad: våra ligger högre.
Det är lätt att förlora fokus i debatten och missa helheten. För oss handlar euron om en trygg vardag och spännande visioner.
Slipper vi valutaosäkerheten mot euroländerna slipper vi ett handelshinder för svenska företag i över hälften av utrikeshandeln. Stora företag som Volvo betalar 100 miljoner per år bara i försäkring mot valutariskerna. Många småföretag har varken råd att försäkra sig eller att ta risken att låta bli och missar då utlandskontrakt.
All erfarenhet från länderna som redan infört euron visar att handeln ökar, främst mellan dem men också med andra länder. Ökar handeln ökar också investeringarna i Sverige. Då ökar tillväxten och då ökar skatteintäkterna. Då får vi mer resurser att satsa på välfärden och att höja lönerna och anställa fler i kommuner och landsting som vi vill göra, eller sänka skatterna som moderaterna vill göra.
Våra räntor ligger i dag högre än de skulle behöva. Vi betalar en riskpremie för att stå utanför. Om räntorna sänks underlättas vardagen.
De som har bolån skulle spara om vi hade euron i dag. För dem som bor i hyresrätt möjliggör sänkta räntor lägre hyror. För stat, kommuner och landsting innebär sänkta räntor mer resurser.
För företagen gör sänkta räntor att det blir lättare att investera. Med samma valuta blir det svårt att motivera att priserna i Sverige ligger 20 procent högre än i övriga EU.
Men euron handlar inte bara om räntor och priser, den handlar främst om den politiska visionen: att vi tillsammans i internationellt samarbete kan skapa en bättre värld.
Det har alltid varit socialdemokraternas och fackets linje, och det behövs i dag när den globala spekulationsekonomin är starkare än någonsin. Vi såg själva dess makt när kronan spekulerades omkull 1992. Om vi vill minska spekulanternas makt och deras hot mot välfärden behövs en valuta som är stark nog att stå emot.
EU är det enda politiska och ekonomiska alternativet till en av USA helt dominerad dagordning. Oavsett om vi är överens med USA eller inte behövs det fler röster i världen. Genom att driva en aktiv svensk politik genom EU kan vi påverka den globala agendan.
En del säger att vi ändå aldrig kan påverka EU. Det är inte sant. Minns när Ingvar Carlsson kämpade för att göra kampen mot arbetslösheten till ett mål för hela EU.
Minns hur han hånades av vissa för detta ”EU-Ams”. Men Ingvar fick igenom det. Sedan gjorde Göran Persson full sysselsättning och hållbar utveckling till EU-mål.
Det är nu också krishantering och nedrustning efter svenska initiativ.
Självklart har vi mer att göra innan vi är nöjda. Innan kampen mot arbetslösheten vunnits över hela Europa, innan välfärd och rättvisa präglar den ekonomiska politiken i hela EU, innan jämställdhet är en självklarhet för alla män och kvinnor, innan mänskliga rättigheter respekteras över
hela världen. Internationalismens vision stärks om Sverige deltar i EU-samarbetet fullt ut.
Vårt nära samarbete med många u-länder och med de nya medlemsländerna ger oss unika möjligheter att påverka.
Om vi ställer oss utanför euron försvåras inte bara vardagen här hemma. Sveriges röst i globala ödesfrågor försvagas. Euron är inte bara en plånboksfråga utan även en fråga om solidaritet. Därför röstar vi ja den 14 september.
Anna Lindh
utrikesminister
Nalin Pekgul
ordförande s-kvinnor
Annika Billström
finansborgarråd Stockholm
Ulrica Messing
biträdande näringsminister
Eva Nilsson
ombudsman på
Kommunalarbetareförbundet
Vivi-Anne Nilsson
kommunalråd Göteborg
Caroline Waldheim
SSU:s förbundssekreterare
Ylva Johansson
f d skolminister
Kristina Zakrisson
ordf socialdemokraterna i Norrbotten
Anna-Carin Magnusson
landstingspolitiker i Jönköpings län