Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Feministas är här!

I månader har det ryktats och spekulerats. Nyckelpersoner har pekats ut. Slaget har förklarats inlett.

I dag börjar det. Nätverket Feministas är bildat.

Femton kvinnor, med Marita Ulvskog och

Margareta

Winberg som fanbärare, kräver ett slut på det svenska patriarkatet:

-Vi vill ha samma rättigheter och möta samma respekt som den manliga delen av människosläktet. Behövs det lagar - ja, då kräver vi det!

Vi i Sverige brukar slå oss för bröstet och framhålla att: Här är vi jämställda! Men vad betyder det? Betyder det att vi är färdiga? Nej, långt där ifrån. Det står klart när vi tittar på lönestatistik och uppgifter om våld inom familjen. Likaså när vi hör berättelser om hur unga flickor upplever sin situation i skolmiljön, eller när vi möter de många ensamma mammorna som har svårt att få pengarna att räcka till. Också när vi ser hur kommuner och landsting sätter sitt hopp till anhöriga (döttrar) för att våra äldre ska få mat för dagen och omvårdnad.

Vi kvinnor upplever inte att Sverige är det jämställda, färdigbyggda samhället. Därför måste vi sätta klackarna i backarna och ta strid för en feministisk inriktning på politiken!

Vi har bildat nätverket Feministas eftersom förändringen mot ett jämställt samhälle går för långsamt. Kvinnor i Sverige vill försörja sig själv. Och gör det genom tunga städ- och omvårdnadsjobb, i skolan och barnomsorgen, inom servicearbeten, i lantbruket, som montörer i elektronikindustrin, som telefonister med mera. Särskilda kvinnolöner fanns i många avtal fram till på 60-talet. Ännu idag är det kvinnor som har de i särklass sämsta anställningsvillkoren och som är fattigast.

Inte ens när vi blir sjuka behandlas vi som kvinnor. Stressymtom, hjärtbesvär och andra medicinska sjukdomar behandlas efter en manlig norm.

Inte heller i det som borde vara hemmets trygga vrå kan kvinnor känna sig trygga. Allt för många kvinnor är rädda, våldsutsatta och förtryckta. Och våldsmannen är ofta den nuvarande eller före detta egna partnern. I det offentliga rummet är det stereotypa könsmönstret i förkrossande majoritet. Kvinnor syns som häxor, horor eller vackra ting. Män som hjältar, som "tar hand om" och försörjer familjen. Människorna bakom könen lyser med sin frånvaro.

Listan kan göras mycket lång!

I dag kallar sig politiker - från vänster till höger - feminister. Det skapar föreställningen att feminismen saknar en ideologisk politisk dimension. Det är fel. Att begreppet feminism används av många innebär inte att det finns en samsyn om vad det betyder och vad det kräver av praktisk handling.

Därför startar vi i dag nätverket Feministas. Vi vill samla alla dem som vill förändra Sverige och världen. Vi vill skynda på utvecklingen mot ett verkligt jämställt samhälle. Vi ska vaka över de löften som givits och komma med förslag till nya ibland obekväma lösningar.

Men vi gör det utifrån övertygelsen om att en samhällsförändring måste bygga på både ett köns- och klassperspektiv. Könsanalysen innebär att vi måste kasta ut det patriarkala synsättet som gör mannen till norm - i alla sammanhang. Klassanalysen innebär att skillnader i olika gruppers liv; lågavlönade, invandrare, arbetslösa, handikappade med mera måste minska. Dessa både perspektiv skall genomsyra allt politiskt arbete.

Det här är vår agenda:

" Hemarbete, arbetsliv och arbetsvillkor

Ekonomisk självständighet är grunden för ett jämställt samhälle. Det innebär att kvinnor och män, mammor och pappor skall dela på arbetet i och utanför hemmet. Heltid måste vara en rättighet och deltid en möjlighet. Anställningsvillkoren för visstidsanställda måste stärkas. Inga arbetsgivare ska kunna använda föräldraledighet som uppsägningstid.

Föräldraförsäkringen måste bli mer jämställd. Den ojämställdhet som idag finns i familj och arbetsliv gör att kvinnor tjänar 84% av männens löner. Det skapar ett beroende till mannen som följer kvinnan ända in i döden eftersom pensionen grundar sig på livslönen.

" Den gemensamma sektorn

Extra viktigt är det också att förändra villkoren för alla de kvinnor som sliter i offentlig sektor.

Det ska gå att försörja sig på sin lön. Utan dem så stannar Sverige.

Deras arbete är en förutsättning för tillväxt men också för en vård och omsorg på lika villkor.

" Våldet, rädslan och rättssystemet

Förra året dog 16 kvinnor som en följd av att de utsatts för slag och sparkar av en man. 23000 kvinnor anmälde misshandel 2004. Och bakom siffrorna döljer sig ett stort mörkertal. Våldet utövas av män inom alla samhällsklasser. Våldet symboliserar förtryck och maktutövning när det är som allra värst.

Ett annat exempel är den studie, genomförd vid Stockholms universitet, som räknar med att endast 10 procent av våldtäkterna anmäls till polis och att endast 1 procent av dem - cirka 200 per år - leder till fällande domar.

Vi kan inte acceptera att stöd och hjälp för kvinnor som utsätts för våld överlåtits på frivilliga krafter. Kvinnojourer och brottsjourer ska vara komplement till det skydd som samhället ger. Inte tvärt om. Det får inte komma an på var man bor i landet, om man får hjälp eller vilken hjälp man får.

" Barnen och framtiden

Det börjas i tid för att ojämställt bli.

Redan små barn skolas in i roller som permanentar under- och överordningen. Mot detta måste exemplens makt ställas; mammor och pappor som lever jämställt. Lärare och förskollärare som aktivt jobbar för att bryta stereotypa könsroller.

" Det offentliga rummet

Kvinnofrid var ett uttryck som myntades en gång i tiden. Vi kvinnor skulle kunna känna oss säkra oavsett i vilken miljö och vid vilken tid på dygnet vi ville röra oss i. Idag sprider sig osäkerheten. Törs vi vara glada på festen? Gå ensamma hem på natten? Säga ifrån om någon kallar mig hora i skolan? Gilla mig själv även om jag inte ser ut som de skönhetsideal som reklamen sprider?

Vi vill återerövra det offentliga rummet. Vi vill ha samma rättigheter och möta samma respekt som den manliga delen av människosläktet. Behövs det lagar - ja, då kräver vi det! Behövs det andra samhällsinsatser - ja, då kräver vi det!

Vi i Feministas accepterar inte att samhället ska se ut på det här sättet. Vi ska samla kunskap och kraft för att gå i bräschen mot all diskriminering av kvinnor. Det tänker vi göra i praktisk handling, inte bara genom vackra ord. Vi i Feministas ska bli många, starka och vi ska förändra. Och vi har bråttom!

Författare:

Marita Ulvskog, partisekreterare Margareta Winberg, f.d. jämställdhetsminister Alejandra Pizarro, ordförande FAI - fackligt aktiva invandrare Monica Theodorson, ordförande Metall avd 112 Trollhättan Lena Karlsson, ordförande Alla Kvinnors Hus Gunilla Thorgren, journalist och ordförande Konstfack Berit Larsson, ekonomibiträde Anna Hedman, undersköterska Victoria Isaksson, hotell och restauranganställd Lotta Lundgren, föreståndare Drömmarnas Hus Annette Brunström, frisör Fia Gumpel, skolinformatör Handels avd 20 Jenny Lindblad, jämställdhetsutredare LO Birgitta Jönsson, f.d. press- informationschef Kommunal Ann-Marie Lindgren, chef för Tankesmedjan Idé & Tendens