Män idiotförklaras av rättsväsendet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-05-17
Debattörerna: Friande våldtäktsdomen i Umeå sätter lagstiftningen ur spel
I veckan friades tre 18-åriga killar i Umeå tingsrätt efter att ha åtalats för våldtäkt, medhjälp till våldtäkt, sexuellt utnyttjande samt ofredande av en tjej i samband med en fest under 2012. Tjejen uppger att det frivilliga sexet övergick i våldtäkt när en av männen hämtade en vinflaska av glas som han förde in i hennes underliv, trots att hon gjorde motstånd genom att knipa ihop benen. En av killarna ska då ha särat på hennes ben och fört in och ut flaskan ett flertal gånger, varpå hon började blöda.
Killarna å sin sida hävdade att tjejen samtyckt till samtliga handlingar.
Tingsrätten menar att tjejens berättelse är trovärdig och mer sannolik än killarnas. Det finns ett rättsintyg som dokumenterar skadorna i hennes underliv samt ett trovärdigt vittne för vilket tjejen direkt efter övergreppet berättat att hon blivit våldtagen. Killarna frias trots detta då rätten anser att det finns en möjlighet, om än ”mindre rimlig”, att männen tolkat hennes motstånd som ett uttryck för ”blygsel och inledande tvekan”.
Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund SKR har många gånger påpekat att det är nästintill omöjligt att bli dömd för våldtäkt i Sverige. Av cirka 6 000 polisanmälningar för våldtäkt varje år leder endast kring 200 till fällande dom. Trots att brister i utredningar och kunskap bland nämndemän, åklagare och domare påtalats om och om igen, är trenden att fler tilltalade frias. Kvinnor uppmanas att anmäla. Men till vilken nytta?
Domen i Umeå bygger på och befäster en syn på tjejers sexualitet som något som bokstavligt talat erövras av killar. Det går inte att tolka domen på något annat sätt än att den uppmuntrar killar att ignorera motstånd. Tingsrätten visar ett oacceptabelt lågt förtroende för dessa unga mäns förmåga att vara lyhörda inför vad en sexpartner inte vill genom att praktiskt taget idiotförklara dem. Följaktligen är det svårt att hålla dem ansvariga för sina handlingar och hela lagstiftningen sätts ur spel.
När tingsrätten ger grönt kort för att tjejens försök att visa att hon inte vill kunnat tolkas som ”en inledande tvekan” - som de tre killarna hade att övervinna - underminerar de hela sexualbrottslagstiftningen. Vad är då våldtäkt i lagens mening?
”Personer som är invecklade i sexuella aktiviteter med varandra gör ju naturligen saker med varandras kroppar på ett spontant sätt utan att fråga om den som berörs samtycker eller inte”, menar rätten. I en ömsesidig relation mellan jämlika parter är det riktigt, men sådana är inte alla relationer. De sexuella aktiviteterna måste sättas i ett sammanhang. I detta fall en fest där en tjej inleder sex med en kille hon är bekant med. Två killar som tjejen inte känner ansluter. Den ena ”ber” henne suga av honom, den andra börjar filma. Alla tre killar är nära vänner. Förutsättningarna för ett jämlikt och ömsesidigt sexuellt utbyte där man ”naturligen” och spontant kan göra saker med varandras kroppar utan att fråga är inte de bästa.
Det här är en scen Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund känner igen allt för väl. Våra tjejjourer har kontakt med många tjejer som berättar om liknande erfarenheter. De upplever precis som tjejen i det aktuella rättsfallet att det som hände inte var okej och att de utsattes för en våldtäkt. Men de flesta anmäler inte, då de tyvärr inte har förtroende för vårt rättssystem och för att de är påverkade av den syn på sex som tingsrätten i det här fallet befäster; en tjejs tvekan är något som killar ska övervinna.
SKR:s över 100 medlemsjourer möter varje år tusentals unga av alla kön med frågor och funderingar kring våldtäkt och sexuella övergrepp. Vi gör det vi kan för att stödsökande ska känna tillit till och förstå sexualbrottslagstiftningen, men under rådande omständigheter är det svårt. När tingsrätten ger tre killar rätt att tolka en tjejs motstånd som blygsel sänds tydliga signaler till unga som utsatts eller riskerar att utsätta andra för sexualbrott. En negativ spiral skapas både i rättstillämpningen och i det förebyggande arbetet mot sexuellt våld.
För att vända denna utveckling vill SKR se:
• Attitydförändrande arbete inom hela rättskedjan från enskilda poliser till domare i Högsta Domstolen.
• En granskning av orsakerna till att åtals- och lagföringsfrekvensen vid sexualbrott är fortsatt låg, till och med sjunkande.
• En tydligare prioritering av sexualbrott inom polisen och övriga rättskedjan för att höja kvaliteten på utredningarna.
Det finns stort utrymme för förbättring genom starkare ledarskap inom rättsväsendet och verklig politisk vilja. Det är dags att säkerställa att rättstillämpningen följer lagstiftarens intentioner.
Lotta Sonemalm, förbundssekreterare Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR
Zandra Kanakaris, vice ordförande Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR