Semester i all ära – jobbet är viktigast
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-07-01 | Publicerad 2016-06-30
Debattörerna: Hur vi mår på jobbet påverkar vår livskvalitet mycket mer än vår fritid
DEBATT. Många planerar nu årets semester. Den är viktig för att vi ska må bra, men hur vi mår på jobbet påverkar vårt välbefinnande mycket mer än våra fritidsaktiviteter.
Vi pratar för lite om hur vi kan bli lyckliga på och av jobbet – och detta trots att välbefinnandet i arbetet har minskat i Sverige sedan 1970-talet.
Större fokus på jobblycka stärker företagen, minskar sjukskrivningarna och bidra till mer pengar till välfärden – utöver att öka livskvaliteten.
Aldrig tidigare har det pratats så mycket om träning, hälsa, balans i livet och om hur man blir lycklig. Yoga, meditation, mindfulness och nedkopplade retreats är bara några exempel på populära recept för hur vi ska öka vårt välbefinnande. Men en färsk undersökning från Jusek – Juseks Lyckometer – visar att jobblyckan har större betydelse för hur nöjda vi är med livet än det vi gör på fritiden. För att bli nöjd med livet måste du vara lycklig på jobbet.
Juseks undersökning, riktad till 2 000 tjänstemän och akademiker, visar att två av tre är nöjda med sitt arbete.
Tio procent är direkt missnöjda.
En fjärdedel är neutrala.
Arbetet har större påverkan på hur nöjda vi är med livet än fritid, socialt liv och ekonomi. Studien identifierar också de fem faktorer som har störst positiv effekt på välbefinnandet i arbetet.
Det handlar om att arbeta lagom mycket, att kompetensen tas tillvara, att kreativiteten får utlopp, att arbetsgivaren driver verksamheten effektivt och rättvist samt att vi trivs med våra kollegor, yrkesmässigt och socialt.
Sambandet mellan jobblyckan och vårt samlade välbefinnande bör diskuteras mera. Problemet är att fackförbund, arbetsgivare och politiker under många år har missat att prata om välbefinnandet i arbetet. Och detta trots att jobblyckan i Sverige har minskat de senaste 40 åren, något som sänder en tydlig signal om att något måste göras.
Ledande internationella aktörer, exempelvis OECD, och flera enskilda länder har börjat lyfta fram välbefinnandet i arbetet som ett viktigt mål för samhällsutvecklingen. Världsekonomiskt Forum – det globala näringslivets tankesmedja – menar att företag som uppnår ett högt välbefinnande kan förvänta sig en högre produktivitet och starkare konkurrenskraft.
Välbefinnande handlar inte om en lyx för några priviligierade grupper på arbetsmarknaden, utan berör alla. Att satsa på välbefinnande i arbetet är ett viktigt bidrag till att minska sjukskrivningarna, samtidigt som det gör företag och organisationer effektivare.
I regeringens arbetsmiljöstrategi ligger fokus på att förebygga risker, men en ambition som går ut på att vi inte ska må dåligt eller bli sjuka av jobbet möter inte det moderna arbetslivets villkor.
Regeringen behöver komplettera sitt ambitiösa arbetsmiljöarbete med välbefinnande, bland annat genom att ge det beslutade kunskapscentret för arbetsmiljö i uppdrag att lyfta frågan.
Även fack och arbetsgivare behöver rikta blicken mot välbefinnandet och ett systematiskt arbete behöver inledas på arbetsplatser runt om i Sverige. Vi har inte råd att låta välbefinnandet i arbetet fortsätta att sjunka, trenden måste vändas.
Avkoppling i hängmattan, solsemester eller fjällvandring räcker inte för att göra oss lyckligare.
Vi behöver i stället fundera mycket mer över våra villkor och behov i arbetslivet.
Tillsammans med insatser från våra politiker kan viktiga steg tas mot en ökad lycka på och av jobbet.
Det gynnar samhällsekonomin och bidrar till en högre livskvalitet för Sveriges arbetande befolkning.
Sofia Larsen, ordförande Jusek
Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.