Det finns en riktig fattigdom i Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-26
Det är många som reagerar starkt när vi talar om fattigdomen i Sverige. Fattigdom är ingenting som passar in i välfärdslandet och så länge inte någon svälter ihjäl är vi inte fattiga menar kritikerna. Annat var det i början av förra seklet, då fanns det ”riktig” fattigdom i det här landet, menar man.
Många politiker har också den inställningen. De vill nämligen inte se eländet och verkligheten. Vissa har det sämre ställt påpekar de gärna, men att de skulle vara fattiga vore ett direkt misslyckande för politiken och demokratin. Därför talar aldrig någon politiker om de fattiga människorna.
Och aldrig finns de fattiga med i partistrategier eller inbegripna i några vallöften. De är en alltför liten skara för att kunna påverka valresultatet. Med andra ord så är Sveriges fattiga en maktlös liten skara som kan nonchaleras utan några större problem.
Det är de ideella organisationerna som tar strid mot fattigdomen. År efter år lämnar de sina larmrapporter, år efter år uppmanar de politikerna att ta problemen på allvar. Senast var det Rädda Barnen som röt till mot diskriminering av barn till fattiga föräldrar som drabbas av avgifter i skolan.
Jag är i alla fall glad över att de ideella organisationerna tar ansvar där politikerna brister!