Diskriminera inte asylsökande barn
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-01-03
Ärkebiskopen: Lagändringen är enkel för tre visa ministrar på Trettondagen
Diskriminering vill vi inte ha i Sverige. Allra minst av barn.
Tre vise män kom med guld, rökelse och myrra. Det tycks vara opraktiska presenter till ett nyfött barn. Kunde de tre vise männen inte ha haft med sig varma filtar eller en spjälsäng i stället?
Men vid närmare eftertanke var detta kanske mycket bra gåvor. Guld, rökelse och myrra var värdefulla handelsvaror. Maria och Josef kunde säkert använda dem för att kunna köpa nödvändigheter åt barnet. Föräldrar är nästan alltid de som bäst vet vad deras små barn behöver.
I Sverige har vi haft allmänt barnbidrag sedan 1948. Det är ett exempel på tilltro till att även fattiga föräldrar använder pengarna på bästa sätt för sitt barn. Det är ett bemyndigande som samhället inte ångrat.
Även personer som kommer hit och söker skydd från förföljelse får ekonomiskt stöd, så kallat dagbidrag till asylsökande. Där saknas dock en del av insikterna kring barnbidraget, som att barnens behov är särskilt viktiga att se till, inte minst när en familj ska försöka ta sig fram i ett nytt samhälle.
Dagbidraget till asylsökande har inte höjts sedan 1994. Det är nu tjugo år sedan! Under samma tid har prisindex ökat med 26 procent. För familjer med fler än två barn sänks dessutom ersättningen per barn med 50 procent från och med det tredje barnet! Det är tvärt emot hur det är med barnbidraget. Där ökar ersättningen per barn med flera barn. Det här luktar diskriminering av vissa barn och står i motsättning till ett par artiklar i Barnkonventionen, vilket även Barnombudsmannen påpekat.
Barn till människor som söker skydd riskerar följaktligen att växa upp i stor fattigdom under den utsatta period som asyltiden innebär. För många handlar det om ett eller två år. Det är lång tid för barn.
I Svenska kyrkan arbetar vi med barnkonsekvensanalyser. Inför alla beslut som fattas i församlingarna och stiften i Svenska kyrkan ska frågan ställas: ”Hur påverkar detta barn?”. I den analysen ska man tänka in barn i alla möjliga olika livssituationer. Det är ett arbetssätt som fler aktörer i samhället borde använda sig av, inte minst i budgetarbetet på alla nivåer i offentlig förvaltning.
Om man gör en barnkonsekvensanalys av det ekonomiska stödet till personer som söker asyl i Sverige så upptäcks direkt att man med ganska små medel kan göra mycket stor skillnad i de berörda barnens liv. Det generella stödet bör öka. Men den allra enklaste reformen borde kunna göras snabbt om regeringen önskar. Det handlar om att genom en enkel ändring i förordningen om Lagen om mottagande av asylsökande ta bort halveringen av stödet från och med det tredje barnet i en asylsökande familj.
Om Anders Borg, Maria Larsson och Tobias Billström ska komma ut som tre visa ministrar vid Trettondagstiden så vore detta nog ett klokt beslut. Guld, rökelse och myrra behövs inte. Bara att se att barn i Sverige är barn i Sverige, även om de ingår i en asylsökande familj!
Anders Wejryd