Njut – nästa år kan gräslöken vara borta

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-06-22 | Publicerad 2016-06-21

Debattören: Svenska odlare riskerar slås ut på grund av att vi övertolkar EU:s regler

DEBATT. Midsommar. Många av oss firar högtiden med sill, färskpotatis och tillbehör såsom gräddfil och gräslök. Och helst av allt vill förstås vi att denna svenska tradition ska avnjutas med just svenska råvaror.

Njut av den svenska gräslöken medan ni kan – för risken är stor att den liksom all annan lök som odlas i Sverige (gul lök, röd lök, purjolök etc.) inte kommer att kunna odlas här, eftersom odlarna inte längre får använda det växtskyddsmedel mot ogräs som ibland behövs och som alla andra länder godkänt.

Och hotet kommer inifrån. Det är den svenska myndigheten, Kemikalieinspektionen, som utsätter Sverige för en form av självspäkning där en kraftig övertolkning av EU-regler – som helt skiljer sig från den tolkning som görs i alla andra EU-länder – leder till att svensk odling av lök helt riskerar att slås ut. Regeringen står helt handfallen och saknar en plan för att lösa situationen.

Just i det här fallet är det löken som hotas, men det finns många fler exempel: vårraps, bönor, ärtor och palsternackor för att nämna några. Odling av alla dessa växter hotas redan nu i Sverige på grund av myndighetens extrema tolkningar av EU-reglerna.

Det är dåligt för konsumenterna, som tvingas köpa sämre produkter, importerade från länder som använder betydligt mer växtskyddsmedel. Det är dåligt för miljön, eftersom importen bidrar till ökad global användning av växtskyddsmedel. Och det är dåligt för delar av lantbruket, som slås ut.

Finns det då inte en poäng med att begränsa användningen av växtskyddsmedel? Jodå, det är rimligt både med restriktioner och tuffa krav. Men reglerna måste gälla gemensamt på hela den marknad där vi verkar.

Svenska bönder är redan återhållsamma med växtskyddsmedel. Faktum är att svensk lökodling bara använder ungefär en femtedel så mycket växtskyddsmedel som några av våra konkurrentländer i EU.

Man kan jämföra med djurhållningen och antibiotikan. Sverige är det land i EU som använder allra minst antibiotika i djuruppfödningen. Svenska lantbrukare ger inte antibiotika i förebyggande syfte – men måste självfallet få använda antibiotika om djuren blir sjuka. Det är därför vi tryggt kan välja svenskt kött.

På samma sätt är det med växtskyddet. Ingen vill använda växtskyddsmedel i onödan, men det måste vara tillåtet vid behov. I stället får de svenska odlarna, mitt under pågående växtsäsong, besked att det inte längre är tillåtet.

Det är som att säga till en läkare att vi förväntar oss att du fortsätter att behandla patienter, men du får inte använda några läkemedel. Sannolikheten är stor att verksamheten då i stället helt upphör.

Vi har under hela våren försökt få regeringen att förstå det akuta problemet och göra något åt det och vi har lämnat en handfull konkreta förslag på åtgärder – men ingenting händer. Det är tydligt att regeringen saknar en plan för svenskt jordbruk och saknar svar på hur svensk lök ska räddas.

Jonas Jacobsson Gjörtler

Gruppledare i riksdagens miljö- och jordbruksutskott (M)

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.