Är det inte nog nu?
Lars Danielsson har nu rullats i tjära och fjäder i två års tid. Kvällspressen, framför allt Aftonbladet, har bedrivit en kampanjjournalistik som saknar motstycke. Hetsjakten har på ett ynkligt och ömkligt sätt utnyttjats av enskilda politiker, bland andra Carl Bildt, i avsikt att vända uppmärksamheten från sina egna förehavanden.
När jag ser katastrofkommissionens huvudsekreterare Per Molander i tv går tankarna till Ken Starr, den åklagare som republikanerna lät kongressen utse med ett enda uppdrag: att dra fram smuts om Bill Clinton. Han gav sig inte förrän han fick gräva i Clintons byxor och till sist hittade han vad han sökte: en sexskandal som ledde till riksrätt. Samma inställning verkar Molander ha: han ger sig inte förrän han drivit Danielsson till sammanbrottets rand.
Vad jag kan förstå är Lars Danielsson, en av de mest kompetenta personerna jag träffat, nu en bruten man. Varför?
Ja, om jag förstår kritikerna rätt så består hans brott i att han inte åkte in till regeringskansliet på annandagen 2004, trots att han uppgivit det efteråt.
Jaha. Ja, det ska naturligtvis kritiseras. Man ska tala sanning.
Men vad skulle Danielsson ha gjort på regeringskansliet på annandagen? Flodvågen hade kommit och gått. De som dödats var borta. Thailändska myndigheter jobbade dygnet runt för att ta hand om de skadade.
Skulle han ha skickat sjukvårdare och undsättningsflygplan? Men Sverige hade ingen beredskap för att undsätta svenska medborgare på andra sidan Jorden. Det stod inga fulltankade flygplan beredda att lyfta.
Självklart ska Danielsson kritiseras om han kommit med oriktiga uppgifter. Men det måste finnas sans och balans i tonläget. Nu ska visst cirkusen dras igång igen. Återigen står de där, alla de som saknar skuld, med stenar i händerna. Flinande ska de ånyo delta i förföljelsen. Än en gång ska media provocera fram lynchstämning.
Detta är oanständigt. Ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill ha: ett som kan förlåta och gå vidare, eller ett där en utsedd syndabock som begått ett misstag ska förnedras bortom alla gränser.