Äldre nekas plats på äldreboenden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-06-30
Kommunal: Personalen slår larm – både de äldre och deras anhöriga drabbas
DEBATT. Regeringens ekonomiska satsning på äldreomsorgen och välfärden är välkommen men inte tillräcklig.
I dag presenterar Kommunal rapporten ”Skäligt är inte gott nog – en rapport om äldres boende”. I rapporten beskrivs hur det över tid har blivit allt svårare att som äldre få plats på ett äldreboende. Sett till personer över 80 år har andelen med äldreomsorg, hemtjänst eller plats på ett särskilt boende, minskat från 62 procent till 37 procent mellan åren 1980 och 2012. Från år 2000 till 2010 försvann var fjärde boendeplats.
Många äldre och deras anhöriga drabbas svårt av att de blir nekade en boendeplats. Det behöver därför bli lättare för äldre att få flytta till ett boende och alla äldre borde få rätt till en vård och omsorg som ger goda levnadsvillkor, inte bara skälig levnadsnivå. Därför behöver socialtjänstagen förändras.
Kommunal organiserar drygt en halv miljon medlemmar, varav många arbetar i äldreomsorgen. I ett antal rapporter har vi skildrat hur äldreomsorgspersonalen tvingas jobba två steg efter sitt samvete under allt stressigare arbetsdagar.
I rapporten har nästan 2 000 av Kommunals medlemmar som arbetar i äldreomsorgen besvarat frågor om hur de ser på tidpunkten för när äldre får plats på ett boende och hur det påverkar deras möjlighet att arbeta professionellt.
Åtta av tio som arbetar i äldreomsorgen tycker att äldre får beviljad boendeplats för sent. Sex av tio tycker att det försvårar för personalen att ge äldre vård och omsorg av god kvalitet. En majoritet av äldreomsorgspersonalen uppger i samma undersökning att det blivit svårare för äldre att få en boendeplats under de senaste åren.
En plats på särskilt boende är betydligt mer kostsam för kommunen än att erbjuda hemtjänst. När resurserna inte räcker till finns det en risk att äldre som är i behov av en boendeplats drabbas.
Äldreomsorgen är den verksamhet som står för den största ekonomiska omfördelningen mellan kvinnor och män. Åtstramningen av äldreomsorgen är ett jämställdhetsproblem. Majoriteten av de som får offentligt finansierad äldreomsorg är kvinnor och 70 procent av anhörigomsorgen står kvinnor för. Samtidigt utgör kvinnor mer än 90 procent av alla som arbetar i äldreomsorgen. Det är dessa tre grupper som blir lidande när gapet mellan den ekonomiska resurstillförseln och de äldres behov vidgas.
Det är tydligt att det behövs omfattande förbättringar i äldreomsorgen och att skrivningen om skälig levnadsnivå i socialtjänstlagen har spelat ut sin roll. Den lagkonstruktion som var tänkt att ge utrymme för en professionell bedömning av vad den äldre har rätt till, används i dag av kommunerna för att hålla tillbaka vad de är skyldig att erbjuda.
Det handlar i grunden om vilken ålderdom och sista tid i livet vi vill ge till äldre familjemedlemmar och släktingar – och i slutändan till oss själva. Åldrandet kommer med oro och existentiella frågor, men den oron ska inte behöva handla om huruvida hjälpen kommer finnas där när den behövs.
Sverige har byggt upp en fantastisk infrastruktur för vård och omsorg om äldre. Men liksom med all infrastruktur kräver även äldreomsorgen renovering, modernisering och uppdatering.
Det är hög tid att höja ambitionsnivån och ge även äldre rätt till goda levnadsvillkor. Det för att inte medborgarnas tillit till äldreomsorgen – och därmed hela infrastrukturen – ska rämna. Det är inte för sent, men det är bråttom.
Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal
Anna Werkelin Ahlin, utredare, Kommunal
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.