Förnedring solkar OS-festen i Ryssland
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2013-08-01 | Publicerad 2013-07-31
Hans Linde (V): Riskerar jag att dömas om jag kramar den jag älskar i Sotji?
Till Rysslands ambassadör Igor Neverov.
Jag vill börja med att gratulera er till möjligheten att arrangera OS i Sotji 2014. De olympiska spelen är ett fantastiskt arrangemang. Världen lägger under några dagar sina motsättningar åt sidan och möts i hockeyrinken, i skidspåren och i slalombackarna. Vi kommer på plats och från jordens alla hörn kunna följa bragder och sorg, kamratskap och enastående dueller vid konståkningen, skidskyttet och i curlingen. Det är ett stort förtroende som världen gett er.
Jag ser verkligen fram emot OS, det gör jag varje gång. Men min förväntan blandas med en bitter eftersmak. I den olympiska eden säger man att ”det viktigaste under de olympiska spelen är inte att vinna, utan att delta”. Men min fråga till dig herr ambassadör är om verkligen alla får delta vid ert OS?
Anledningen att jag ställer dessa frågor är att vi den senaste tiden kunnat följa hur ni i Ryssland infört flera lagar som slår mot just oss hbtq-personer. Den 11 juni röstade den ryska Duman igenom lagändringar som förbjuder ”propaganda” för icke-traditionella sexuella relationer mellan minderåriga. Redan före lagen hade ryska myndigheter förbjudit Prideparader och arresterat personer som försökt använda sig av sin grundläggande mänskliga rättighet; mötesfriheten.
Vi får samtidigt allt fler rapporter om våld och övergrepp, till och med mord, på hbtq-personer. I maj hittades en ung man brutalt mördad i Volgograd, våldtagen med flaskor och med sina genitalier sönderskurna. Han mördades bara för att han hade förmågan att kunna bli kär och attraherad av personer av samma kön. Den senaste tiden har vi nåtts av fruktansvärda berättelser om hur hbtq-ungdomar i Ryssland sökts upp, förnedrats och torterats av högerextremister på grund av sin sexuella läggning och/eller könsidentitet.
Så herr ambassadör, därför frågar jag dig. Får alla verkligen delta vid ert OS, oavsett sexuell läggning och könsidentitet? Kan alla idrottare som inte är heterosexuella delta i ert OS på samma villkor som heterosexuella atleter? Kan vi som är hbtq-personer följa rodel, SuperG och snowboard på plats i Sotji? Om jag kramar den man jag älskar efter att Sverige
vunnit ännu en medalj riskerar jag då att dömas för propaganda? Kan vi gå hand i hand från tävlingarna utan att behöva vara rädda för att misshandlas?
Nu vet jag, herr ambassadör, att det inte är utländska idrottare eller turister som drabbas hårdast av er lagstiftning eller av hatbrott. De som drabbas hårdast är så klart ryska hbtq-personer. Vi kan återvända hem efter OS. För våra ryska vänner är homo- och transfobin en ständig del av vardagen, även långt efter att OS-byn tömts. Men jag frågar mig själv, hur ska ett land som föraktar delar sin egen befolkning, som brännmärker kärlek som ”propaganda”, kunna hylla OS-tanken och arrangera ett OS där alla kan delta?
Hans Linde