Krisande Europa kan lära av Latinamerika

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-08-15

Hans Linde (V): I land efter land byggs välfärden ut – och ekonomierna växer

Välfärden byggs ut i flera­ ­latinamerikanska länder och klassklyftorna minskar i motsats till i Europa. Det borde vi lära oss något av, menar ­vänsterpartisten Hans Linde.

När Carl Bildt myntade begreppet ”den enda vägens politik” 1990 möttes han både av kritik och rent hån från vänstern.

Men sanningen är att om vi ser tillbaka på de ­senaste två decennierna har Sverige, såväl som resten av Europa, i stort sett i ­alla delar slagit in på den enda vägens politik. Skatter kan bara minskas, i inget ­läge höjas. Marknader kan alltid avregleras, men aldrig regleras oavsett om det handlar om ­finanssektorn eller tågtrafiken.

Allt kan privatiseras, men att på ­något om­råde utöka den demokratiska­ styrningen låter sig inte ­göras. Det finns alltid utrymme att skära ner i välfärden, men även de vminsta förslagen om att bygga ut välfärden avfärdas som oansvariga.

Effekterna av denna enda vägens politik märks nu tydligt runt om i Europa. I länder som Irland, Portugal, Grekland och nu senast Spanien ska vanliga­ lön­tagare betala för bankernas oansvariga utlåning, höginkomst­tagares skattefusk och näringslivets skatte­planering. Men det vi ser är peaken av två decennier då de ekonomiska klyftorna­ ökat, välfärden och de sociala­ trygghetssystemen monterats ner och makten överförts från ­demokratiska valda parlament till ­näringslivets stängda styrelserum på område efter område.

De röster som vågar utmana denna ordning kan räkna med attacker långt bortom hederns gränser. Tydligaste exemplet var den massiva offensiv som Syriza i Grekland utsatts för. ­Inte bara från landets höger utan också från resten av EU.

Men det som i Europa beskrivs som omöjligt, oansvarigt och orealistiskt genomförs nu i stora delar av Latinamerika. I land efter land byggs välfärden ut, social­försäkringar och pensionssystem byggs upp, steg tas för att demokratisera ekonomin och klyftorna minskar.

Och man gör det samtidigt som ekonomin växer och utan att statsskulder växer.

FN-organet ELAC:s årliga rapport berättar att andelen fattiga­ i Latinamerika aldrig varit lägre under de 30 år man gjort mätningar. I länder som Uruguay, Venezuela och Chile minskar fattigdomen snabbt. I Argentina­ var 45 procent av befolkningen fattig 2002 – åtta år senare lever 8,6 procent i fattigdom. I de flesta länder minskar dessutom de ekonomiska klyftorna kraftigt. När senast skedde detsamma i Europa?

Men att välfärden byggs ut och grunden läggs till trygghets­system ger också resultat på andra områden. Mödra- och barna­dödligheten minskar och färre tonårsflickor blir gravida.

I Mexiko och Costa Rica får många pensionärer för första gången pension. I Brasilien får 12 miljoner fattiga familjer ekonomiskt stöd, Bolsa de Familia, vilket har inneburit både att fattigdomen och undernäringen minskat och att fler barn kunnat gå i skolan.

Den politiska viljan att faktiskt bygga sina samhällen lite bättre märks inte bara i människors plånböcker. I Bolivia har den majoritet av befolkningen som tillhör ursprungsbefolkningen efter 500 år av förtryck för första gången släppts in i maktens korridorer.

I Uruguay kan samkönade par ingå äktenskap, vilket de inte kan i vårt grannland Finland. Och Argentina har infört världens kanske mest progressiva lagstiftning för transpersoner, samtidigt som de svenska borgerliga partierna beslutat fortsätta med tvångs­steriliseringar ytterligare ett år.

Man ska samtidigt inte underskatta Latinamerikas utmaningar, de är fortfarande många. Men kontrasten är tydlig mellan ett ­Europa där tron på politikens ­möjligheter i det närmaste dött sotdöden och ett Latinamerika där man inte bara tror att samhället kan byggas bättre, utan också bygger sina samhällen bättre.

I Europa har vi ofta självbilden att vi är skapelsens krona och att Latinamerika är vår börda att rädda. Inget kunde i dag ­vara mer fel.

På en kontinent där den idé­politiska öknen breder ut sig är det kanske just inspirationens från Latinamerika som vi behöver. Så innan nästa marknad ska avregleras och nästa verksamhet privatiseras kanske det kan vara en god idé att göra en studie­resa till Latinamerika. För det finns andra vägar att slå in på.

Hans Linde

Följ ämnen i artikeln