”Största möjliga vinst i aktieägarnas intresse”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-05
Lotta Högkvist (v) landstingspolitiker: Valfrihet i medborgarens – eller i riskkapitalbolagens – intresse?
Genom Sverige härjar en flodvåg av privatisering och utförsäljning av vår gemensamt ägda välfärd – i landstingen i Västmanland, Halland och Stockholm har kontrollen över den skattefinansierade vården förts över från de folkvalda företrädarna till internationella riskkapitalbolag.
Eller på vanlig vardagssvenska – våra skattepengar som vi alla gemensamt har arbetat ihop ska nu stoppas ner i riskkapitalbolagens aktieägares plånböcker.
Utgångspunkten för offentligt driven vård och omsorg är att ge människor den vård och omsorg som de behöver – utan att fundera över om det kommer att betyda vinst eller förlust.
Vård- och omsorgsföretag som ägs av internationella riskkapitalbolag har en helt annan utgångspunkt – det handlar om att dra in en så stor vinst som möjligt till aktieägarna.
De som behöver mycket vård och omsorg är knappast den målgrupp som de privata vårdbolagen kommer att slåss om att få ta hand om – de genererar ingen vinst. Då överlåter man så gärna vården och omsorgen på landstingen och kommunerna.
Den moderatledda alliansen vill gärna få oss att tro på devisen att privata bolag arbetar mer effektivt och billigare än offentligt drivna verksamheter men det är trots allt inte helt sant. Grundtanken bakom detta är att genom att konkurrens så ska kostnader och priser hållas nere…
Då kan man fundera över följande siffror som är framtagna av riksdagens utredningstjänst:
?Järnvägen avreglerades 1988, priserna har stigit med 125 procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent.
Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med 72 procent, KPI +34 procent.
? Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med 63 procent, KPI +20 procent.
??Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med 80 procent, KPI +14 procent.
??Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med 86 procent, KPI + 9 procent.
Enligt det borgerliga tankesättet så borde prisbilden vara den omvända, så någonstans så går teori och verklighet inte ihop.
Privatisering och utförsäljning av offentligt drivna verksamheter betyder inte att vi som skattebetalare får ut mer för våra skattepengar. Snarare tvärtom för nu får vi både betala skatt plus aktieägarnas vinst och hur man än vänder och vrider på det så blir det inte mer pengar i våra plånböcker.
En snabbtitt på vilka som äger några av de största vård- och omsorgsföretagen i Sverige:
Carema – 3i (ett internationellt riskkapitalbolag) och GIC (staten Singapores riskkapitalbolag).
Praktikertjänst (egna utövare och aktieägare).
Capio - Nordic Capítal och Apax (båda riskkapitalbolag).
Attendo care – Bridgepoint (riskkapitalbolag)
Aleris – EQT (riskkapitalbolag inom Wallenbergkoncernen)
Alla som tror att de bolagen har Sveriges skattebetalares bästa för ögonen håller upp en hand!
Riskkapitalbolagen satsar på att köpa upp mindre vårdföretag som drivs av förmodligen såväl engagerade och som ambitiösa utövare av vård och omsorg. Det mindre vårdföretaget som startades med så mycket vilja om att göra gott går raskt över till att vara en liten del i ett stort aktiebolag som styrs av att göra (just precis!) största möjliga vinst till minsta möjliga insats.
Våra skattepengar ska inte användas till att öka riskkapitalbolagens vinster – de ska användas till att ge medborgarna den vård de behöver.
Fotnot: KPI, konsumentprisindex är ett mått på den genomsnittliga prisändringen hos varor och tjänster för privat konsumtion. (Källa: NE)
Dagens debattör
Lotta Högkvist
45 år, Västerås.
Kriminalvårdare, ledamot (v) i landstingsfullmäktige Västmanland.