Stor i orden – och allt mindre på jorden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-08
För några dagar sedan krävde Mona Sahlin och tre tunga socialdemokrater att storregionerna skulle genomdrivas snarast. Jag blev oerhört deppig trots att jag vet att socialdemokraterna är Sveriges mest storskaliga parti. Jag hoppades att valförluster och medlemsflykt kanske skulle stämma till eftertanke.
Socialdemokraterna har sina rötter i folkrörelsen och borde förstå vikten av att vara nära väljarna och deras vardag. De borde ha lärt sig efter storskaliga kommunsammanslagningar och en överdriven tro på stödjepunkter i näringspolitiken att det inte fungerar.
Antalet aktiva i partier och politiska institutioner har minskat när kommunerna blivit större och makten flyttats längre bort från människor. Landsbygden har avfolkats genom en centralistisk politik som trott att satsningen på stora städer skulle gynna hela landet. EU är ytterligare ett exempel på hur det folkliga inflytandet sätts ur spel. Alla partier vet att EU-valen har skämmigt lågt valdeltagande.
Trots det kräver socialdemokraterna storregioner. Varför? Därför att byråkrater och politiker behöver bli mer effektiva och tror att det löser sig bara det blir stora enheter att bestämma om. Sorgligt är det när en gammal folkrörelse släpper kontakten med folket.