Bötfäll skolor som inte sköter sig
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-09-08
Lotta Edholm och Yvonne Ruwaida: ”Gärna friskolor – men ställ hårdare krav”
Folkpartiet och miljöpartiet var pådrivande för att friskolor skulle få verka på samma villkor som kommunala skolor och för att alla elever skulle garanteras valfrihet. Friskolereformen från mitten av 1990-talet är i själva verket en av de mest genomgripande skolpolitiska reformerna genom tiderna.
Friskolorna har tillfört nya kvaliteter i skolväsendet och föräldrar väljer i dag skola till sina barn utifrån den pedagogik de tycker är mest lämplig. Före friskolornas inträde fanns det få alternativ för de föräldrar som ville ha en annan pedagogik. De kommunala skolorna var ofta storskaliga.
Idag finns det möjlighet att välja en mindre skola om man tycker att det passar bättre för barnet. När föräldrar från alla samhällsskikt kan välja en skola som passar deras barns individuella behov bäst ökar engagemanget och intresset för skolan.
Sett i backspegeln kan vi konstatera att mycket blev som vi trodde när reformen sjösattes, men att en del problem också uppdagats. Problem som vi anser måste åtgärdas. En grundläggande princip måste vara att kommunala och fristående skolor ges samma förutsättningar men också ställas under liknande krav.
1) Det måste bli lättare att göra ett medvetet val. Idag tar föräldrar ett större ansvar och lägger ner mer tid på att välja den skola de anser bäst lämpad för sitt barn. En förutsättning för att valfrihetssystemet ska fungera är att det finns tillräcklig information att tillgå för föräldrarna.
I Stockholm arbetar vi kontinuerligt med att informationen hela tiden ska förbättras och uppdateras. I framtiden ska det bli möjligt för föräldrar att på ett enkelt sätt jämföra skolors resultat, den studiesociala miljön och andra faktorer.
2) Samma regelverk kring behöriga lärare ska gälla för både kommunala och fristående skolor. Att det finns för många obehöriga lärare som undervisar i skolan är ett problem.
Tyvärr är andelen behöriga lärare lägre i friskolor än i kommunala skolor. När nu regelverket kring fast anställning av obehöriga lärare ändras utgår vi ifrån att samma regler kommer att gälla både för kommunala och fristående skolor.
3) Det måste gå snabbare att dra in tillstånd för de friskolor som inte sköter sig. Skolverket ska snabbt kunna dra in tillstånd för undermåliga verksamheter.
Elever och föräldrar har rätt till undervisning av god kvalitet i enlighet med skolans styrdokument, oavsett vilken skola de väljer. Att en skola som inte uppfyller lagens krav får fortsätta bedriva undervisning under lång tid är oacceptabelt.
4) Använd vitesförläggande som ett led i arbetet att få både fristående och kommunala skolor att förbättra verksamheten.
Genom att använda böter som påtryckning för att få en skola att förändra sin verksamhet skulle det gå snabbare att få till stånd en förbättring än i dag.
De enstaka friskolor som drivs i vinstsyfte behöver besinna sig och inte ta ut oskäligt höga vinster. I debatten framförs ofta kritik mot de fristående skolor som tar ut vinst, men fristående skolor måste kunna gå med överskott och i de allra flesta fall återinvesteras vinsten.
Sveriges system med fristående skolor, som ges samma ekonomiska möjligheter att verka som kommunala skolor, är unikt. Vi har inte, som i andra länder, dyra privatskolor som bara vissa har råd att sätta sina barn i.
I vårt land får inga skolor ta ut elevavgifter. Friskolorna är liksom de kommunala skolorna till för alla, oavsett bakgrund.
Det viktigaste i skolpolitiken är att den enskilde eleven får en bra utbildning. Valfrihet för föräldrar och elever att kunna välja den skola de anser passar bäst är en bärande princip i det svenska utbildningssystemet.
Vi är inte överens om allt i skolpolitiken. Men vi är överens om att friskolor är ett fundament som gör att valfriheten ökar och kvaliteten höjs för föräldrar och barn.
Dagens debattörer
Lotta Edholm
43 år, Stockholm, skolborgarråd (fp).
Yvonne Ruwaida
38 år, Stockholm, oppositions-
borgarråd (mp).