Nu ställs Polen inför ett eldprov
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-04-12
Debattören: Bakom bestörtningen och sorgen syns styrkan i den unga demokratin
Den fruktansvärda olyckan som har drabbat så många grenar av det polska samhället ställer en ung demokrati inför ett eldprov utan jämförelse i modern historia. En prövning som de offentliga institutionerna i Polen verkar klara utan gnissel.
Det unika är inte värdigheten i polackernas uppträdande eller åsidosättandet av vardagens konflikter – i den polska traditionen finns en stor respekt för de döda och en förmåga att enas kring gemensamma tragedier. Det unika är i stället att grundlagen och fastställda procedurer verkar fungera som ett urverk.
Presidentens befogenheter har gått över till talmannen, ansvaret för landets väpnade trupper följer den fastställda befälsordningen. Institutioner som ombudsmannen för mänskliga rättigheter eller centralbanken kan fungera utan chef tills en efterträdare har utsetts.
Bakom sorgen och bestörtningen ser man styrkan i den polska demokratin. Ingen politiker eller tjänsteman är oersättlig. Myndigheter och ämbeten är starkare än personerna som tillfälligt iklär sig dem. Detta är ett verkligt genombrott i Polens turbulenta tusenåriga historia som statsbildning.
Det är en paradox att just Lech Kaczynski, som i sin politiska bana ofta brast i respekten för politiska institutioner, maktdelning och rättsstat, i sitt dödsögonblick blir en symbol för rättsstatens och institutionernas styrka.
Det är också en paradox att en företrädare för det mest konfliktinriktade politiska partiet i det polska parlamentet blir en enande symbol för det polska samhället. Det var han inte som president.
Vad händer nu? För presidentämbetet är skillnaden inte så stor. Det var osäkert om Lech Kaczynski skulle kandidera i det val som skulle hållas i höst. Stödet för honom i opinionsundersökningar var lågt. Motkandidaten var den nuvarande talmannen som med stor sannolikhet kan vinna det tidigarelagda val han nu kommer att utlysa.
Men frågan om framtiden handlar egentligen om djupare saker.
Presidentens delegation var i Smolensk för att högtidlighålla de sovjetiska krigsförbrytelserna i Katyn under andra världskriget. Men den ceremonin hade egentligen hållits ett par dagar tidigare då Polens premiärminister Tusk träffade sin ryska kollega Putin i ett historiskt möte med andra företrädare för det offentliga Polen. Lech Kaczynski var där för att hålla sin egen högtid.
När minnet av det demokratiska genombrottet i Polen i juni 1989 skulle högtidlighållas förra året höll premiärministern och presidenten två konkurrerande ceremonier i två olika städer. Sådan var den politiska verklighet Lech Kaczynski och hans bror var drivande i att skapa. Hans tragiska och för tidiga död kan bli slutet på ett Polen som främst respekterar sina döda.
Hoppet har tänts för att den unga demokratin – som nu verkar klara sitt institutionella eldprov – nu också ska kunna växa in i en politisk kultur där man även kan respektera de levande, oavsett om man håller med dem eller inte.
Och ett land som kan samlas kring gemensamma värden vid andra tillfällen än tragiska dödsfall.
Stefan Ingvarsson