Gör kapitalet mindre anonymt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-28

Annika Laurén: Social banking ger spararna kontroll över utlåningen

Finanskrisen visar tydligt hur lite kontroll det finns över vad bankspararnas pengar används till och vilka risker de i praktiken utsätts för. Värre ändå är att det inte finns något som styr vilken utveckling placeringarna bidrar till.

Men det finns beprövade, hållbara metoder att använda i stället.

Pengar skapar alltid processer och utveckling – åt önskvärt eller icke önskvärt håll. Det gäller både när man köper något och när man placerar pengar. Inom konsumtion har människor den senaste tiden fått större möjligheter att påverka samhällsutvecklingen med sina pengar. Men inom sparande och placeringar är de möjligheterna fortfarande mycket begränsade.

Nu är det läge att göra kapital och placeringar mindre anonyma och ge människor fler möjligheter att påverka genom sitt sparande.

Man kan jämföra med vad som händer när man köper två liter mjölk som ser likadana ut i affären, men där den ena är ekologisk. När vi betalar för mjölken ger vi i praktiken människor fullmakt att göra helt olika saker med pengarna. Det ger helt olika resultat för odlingsjorden, för vattendragen, för landskapet, för hur djuren behandlas, ja också för de sociala förhållandena för bönderna.

Så fungerar det också med kapital. Det är vi själva som skapar processerna i världen runt omkring oss, lokalt och globalt, och detta gör vi genom våra pengar. På kapitalmarknaden flyter pengarna omkring i olika processer och skapar fullmakter till andra människor att göra saker.

Men vem kontrollerar vad dessa pengar gör? Om man frågar människor i stora organisationer eller stora banker vilket ansvar de har för vad pengarna egentligen gör på kapitalmarknaden, blir svaret ofta att de personligen inte har inflytande över sådant. De ska bara sköta sitt arbete vars huvudsyfte är att skapa bästa möjliga avkastning till aktieägarna. Vilka andra processer pengarna åstadkommer är inte deras sak. Även om de leder till expansion av vapenindustri, galopperande miljöproblem eller fattigdom.

När det gäller banksparande på konto och vart dessa pengar tar vägen finns i stort sett ingen möjlighet att styra det utifrån spararens etik. Även inom aktiefonder är det fortfarande en liten del av kapitalet som hanteras utifrån bestämda etiska principer. Dominerande är att kapitalet är anonymt och kan snabbt flyttas dit den önskvärda blandningen av risk och avkastning finns för ögonblicket.

Så länge pengar är anonyma, och kan köpas och säljas på kapitalmarknaden utan etiska principer, kommer det att fortsätta vara möjligt att finansiera skadliga verksamheter – ja, till och med kriminalitet – genom det vanliga kapitalsystemet.

Det räcker inte med enbart nya lagar och regler kring detta. Vi tror att de allra flesta i Sverige inte vill ha ett genomreglerat och ofritt samhälle. Det som i stället behövs är en mänsklig kontroll över flödet av pengar på kapitalmarknaden så att systemet stämmer med vår etik. Den kontrollen ska utövas av enskilda människor.

Sådana system finns redan i dag hos banker som arbetar enligt principerna för social banking i olika länder.

På Ekobanken har exempelvis de företag och privatpersoner som sätter in pengar i banken möjlighet att rikta sitt räntebärande konto mot olika utlåningsområden. På så sätt främjar man just sådana verksamheter som man vill se mer av. Detta kopplas också till en öppen redovisning av vilka verksamheter vi lånar ut pengarna till.

Det här är ett exempel på hur man kan göra kapitalet mindre anonymt. Nyttan med det är uppenbar. Det främjar en bra samhällsutveckling. Systemet blir också mindre exponerat för kriser – det är ju de banker som arbetar så här som står stadigast nu i finanskrisen.

Mindre anonymt kapital är helt enkelt mer hållbart.

Annika Laurén