EMU gör oss piratsvenskar mer svenska
”Are you American?” frågade en medelålders holländsk man mig på flyget mellan Washington och Amsterdam. Det kändes konstigt och jag blev förvånad.
Det tog några sekunder innan jag svarade ”nej” med ett leende.
Under de drygt fjorton år som jag bott i Sverige har ju ingen, ingen frågat mig vare sig i Sverige eller utomlands om jag är svensk och nu plötsligt efter fjorton dagars semester i USA frågar någon mig om jag är amerikan!
Detta trots att jag bryter starkt när jag pratar engelska.
När jag sa att jag var svensk blev mannen förvånad: Svensk?! Men? Det där jävla MEN dök upp igen. Ordet som förstör allt.
Det stryker ett streck över allt jag var och är i dag.
Du är författare men? Du är högutbildad men? Du är svensk men? Jag hatar det där jävla MEN.
I Iran hade vi samma problem med ordet ”amma” som är en motsvarighet till ”men”, vi räknades som andra klassens medborgare för att vi var oliktänkare och här för att vi har en annan hudfärg.
För några år sedan fick jag ett resestipendium till Aten från författarförbundet. På en bar i kvarteret frågade en nyfiken bartender mig var jag kom ifrån och jag svarade att jag var en svensk författare. Först blev han förvånad, sen kom skrattet: ”You, a Swedish writer!?” Det här var före den 11 september och jag hade min mustasch kvar.
Vårt korta samtal fick en grekisk kund vid ett annat bord att reagera: ”De där jävla turkarna, de åker dit i sex månader och kallar sig för svenskar!” (Jag kan lite grekiska.)
Bartendern kom och ställde sig intill mitt bord och frågade med ett leende: ”But? you are not origin Swedish?” Han kliade sig i huvudet och kallade mig sedan för ”piratsvensken”.
När mina döttrar som vuxit upp i Sverige var yngre kände de sig som svenskar till hundra procent och tyckte synd om mig som inte gjorde det.
Men nu när de blivit vuxna känner de sig mer eller mindre utanför.
De blir inte förbannade men besvikna när folk frågar varifrån de kommer. Det skapar en rädsla hos mig att även mina barnbarn ska ha samma känsla i det här samhället.
Jag älskar Sverige, jag älskar svenskarna.
Jag trivs bra här, men jag vill inte längre vara en främling.
Jag kan bli amerikan, även fransman eller engelskman eller helt enkelt europé men inte svensk, det är trist.
Ett ja till EMU kan accelerera integrationsprocessen med resten av Europa, så att svenskar blir mer och mer europeiska och vi, piratsvenskar, blir mer svenska, alltså ”originalsvenskar”.
Ali Shafiei
författare