Varför får vi inte ha Herr Nilsson i dödsannonsen?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2012-09-16 | Publicerad 2012-09-14
Debattören: Sorgen viktig i Lindgrens verk – hjärtlöst av Saltkråkan AB att neka
För drygt tre veckor sedan avled min gudson, hastigt och oväntat och lämnade alla oss som stod honom nära med en outsäglig sorg och saknad. Han blev tre år. Min gudson var det gladaste barn som fanns, han var som en sol, och han älskade musik. Bland det bästa han visste var Pippi Långstrump och allt det som hörde till henne gjorde honom särskilt lycklig.
När familjen ville använda Ingrid Vang Nymans välkända bild av Herr Nilsson i dödsannonsen, sa Saltkråkan AB nej. Skälet var att Astrid Lindgren ska förknippas med det som är ”glatt”.
På Saltkråkan AB:s hemsida står det ”Vi för Astrid Lindgrens verk vidare”. Det låter ju mycket bra. Men: är Astrid Lindgrens verk verkligen bara förknippat med det som är glatt? Hur ”glatt” är det i ”Bröderna Lejonhjärta”? I ”Mio min Mio”? I ”Madicken” och i ”Pippi Långstrump”? Är det för att Astrid Lindgren bara skrev om det glada i tillvaron som hon lever vidare? Knappast. Om man i ”Bröderna Lejonhjärta” tog bort allt som har med sorg och saknad att göra så skulle inte mycket finnas kvar av den berättelse som älskas av så många. Om Madicken inte hade Abbe och hans familj så skulle det inte vara den fina bok den är. Ta bort Skalle-Pers död ur Ronja Rövardotter - vad blir det då för en berättelse? Och: Pippi Långstrumps förutsättning är sorg, hennes mamma är ”i himlen” och hennes pappa ute på de sju haven. Astrid Lindgrens verk vore ingenting utan sorgen, saknaden och döden.
Om Saltkråkan AB menar att ”föra Astrid Lindgrens verk vidare” betyder att bara ta upp det som är ”glatt”, så förs bara en liten del av verket vidare, det som ger verket djup och betydelse för läsare försvinner. Och det fattas oss.
Sedan förstår jag att Astrid Lindgren också är ett varumärke, Saltkråkan är ett aktiebolag, det finns aktieägare som vill ha vinst och att dödsannonser räknas inte som vinstgivande eller varumärkesstärkande. Kanske människor som läser dödsannonsen kunde förknippa Herr Nilsson med sorg i stället för med av Saltkråkan AB godkända produkter (kläder, leksaker, klistermärken med mer)? Men jag har sett seriefiguren Bamse användas i dödsannonser för barn, och jag kan inte tänka mig att människor i allmänhet för den sakens skull bara associerar Bamse med sorg. Tvärtom tänker nog människor som ser annonsen: 'Det var något som det här barnet tyckte om, det var förknippat med glädje!'. Precis som att det i annonser för vuxna finns fotbollslagmärken, dragspel eller båtar; saker som präglade vem den här personen var. Inte tror jag att människor tänker på döden i samband med ett fotbollslag bara för att någon haft deras symbol i en dödsannons. Eller att dragspel och segelbåtar skulle förknippas med sorg, och därmed inte säljas i lika stora kvantiteter av den anledningen.
Det är sorgligt att Saltkråkan AB nekade pojkens familj att ha Herr Nilsson i deras sons dödsannons. Att Saltkråkan AB på detta sätt visar en så hjärtlös och ogin sida skadar nog varumärket betydligt mer än om Herr Nilsson hade fått vara med i annonsen.
Jag kände inte Astrid Lindgren och jag vet inte vilka direktiv hon gett sina förvaltare. Men jag har mycket svårt att föreställa mig att hon bara skulle vilja bli förknippad med det som är ”glatt” om det innebär att ta bort allt som handlar om sorg och saknad i hennes verk.
Nu blir det en sol i annonsen i stället – tack och lov finns det inte något aktiebolag vi behövde fråga om lov för att få använda den i alla fall.
Anna Cavallin