Utbildningsavgifter – en dålig idé
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-02
För första gången har en statlig utredning föreslagit utbildningsavgifter för svenska studenter. Det tycker Saco Studentråd, med sina 100 000 medlemmar, är en mycket dålig idé.
Vi vill se en utbildningspolitik som uppmuntrar fler att plugga på högskolan, inte en politik som skrämmer bort unga från högskolan.
Den allvarligaste konsekvensen av utredningens förslag är att utbildningsavgifter kommer att stänga ute duktiga studenter från högskolan, för att de inte har råd att betala själva, och för att de inte vågar ta ett stort lån för att betala avgiften. Utredningen menar att genom lån- eller stipendiesystem löses det problemet. Men genom andra länder i Europa där sådana system provats, så vet vi att det inte fungerar tillräckligt bra. Avgifter gör också att utbildningssystemet blir mer sårbart för konjunkturförändringar, något som finanskrisen visat i till exempel Storbritannien. Där har många som vill studera fått svårt att låna pengar till att betala avgiften.
Långtidsutredningen vill införa utbildningsavgifter eftersom de tycker att studenterna i Sverige är för gamla och pluggar för länge. De tror att om vi inför utbildningsavgifter så kommer fler att börja studera direkt efter gymnasiet, och att studenterna kommer bli färdiga med sin utbildning fortare om det kostar att studera på högskolan.
Saco Studentråd tycker att utredningen är fel ute. Att tro att studenterna blir färdiga fortare för att de annars måste betala mer, det är fel tänkt. Om studenterna får mer undervisning, då kommer de också att lära sig mer och bättre. Och då tar de examen fortare. Genom att införa en examenspremie, att en del av studieskulden avskrivs efter examen, och automatisera ansökandet om examen, kan vi genom positiva åtgärder höja antalet som faktiskt tar ut examen. Efter studierna måste studenten idag ansöka om examen vid sin högskola. Gör de inte det, så får de ingen examen trots att de är färdiga med sina studier. Många av dem som inte tar ut examen har redan fått ett jobb som de är nöjda med. Då blir det mindre viktigt att ta ut pappret med examen på. Vi tror inte att en utbildningsavgift uppmuntrar till att plugga, snarare tvärtom. Bättre åtgärder för att få studenterna att fullfölja sina studier, är att införa en examenspremie och att höja kvaliteten på utbildningen.
Att studenterna i Sverige är gamla kan vara ett problem, för studenterna måste snabbt ut i arbetslivet. Men om syftet med utbildningsavgifter är att studenterna ska börja plugga vid en yngre ålder, missar man målet genom att föreslå avgifter. En hel del studenter kommer istället att välja att jobba ihop pengar till avgiften innan de börjar plugga. Detta skjuter förstås upp studiestarten ytterligare och åtgärden riskerar att få helt motsatt effekt.
En grundtanke för det svenska utbildningssystemet är att vi ser vinster med en utbildad befolkning. Vi vill bygga vår ekonomiska tillväxt på en välutbildad arbetskraft, vi vill satsa på framtidsjobben som kräver hög utbildning. Då vore det dumt att skrämma bort duktiga personer från högskolan med utbildningsavgifter. Utbildningsavgifter skulle öka den sociala snedrekryteringen. Utbildningsavgifter skulle göra det dyrare att utbilda sig. Eftersom lönen för många yrken för högutbildade är låg i Sverige jämfört med i andra länder, så riskerar utbildningsavgifter i Sverige att få en större negativ effekt än i länder med högre lönenivåer. Redan idag är det många högutbildade som efter att betalt tillbaka sin studieskuld har mindre kvar i lönekuvertet än den som inte valt att utbilda sig. Saco Studentråd tycker att regeringen borde fokusera på positiva åtgärder, tillexempel en examenspremie där en del av studielånet skrivs av, och en förbättrad lönesituation för högutbildade. Så säkras tillväxten. Absolut inte med utbildningsavgifter.
Eva Westerberg, Saco Studentråds avgående ordförande
Stina Hamberg, Saco Studentråds tillträdande ordförande