Bankerna måste vara med och betala Greklandskrisen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-06-28 | Publicerad 2011-06-17
Vänsterpartiet: Orimligt att Europas skattebetalare får ta hela smällen
Eurokrisen blir allt djupare. De akuta ekonomiska kriserna i länder som Grekland, Irland och Portugal är på väg att omvandlas till politiska kriser. Regeringar har fallit i sina försök att hantera politiken i krisländerna.
I flera euroländer som Finland och Tyskland växer motviljan mot att fortsätta betala enorma summor till en krispolitik som inte lyckas. Även inom EU växer de politiska motsättningarna. Om krisen inte kan hanteras finns risken att den blir mer kaotisk och att det snabbt sprids till fler länder och banker.
Det blir också allt mer uppenbart att EU:s krismedicin med stenhårda nedskärningar och attacker på löntagarnas rättigheter inte fungerar. I krisländerna blir EU allt mer synonymt med arbetslöshet, privatiseringar, fattigdom och högerpolitik.
Grekland kommer inte att klara att betala sina skulder. Frågan är inte om, utan när och hur, en nedskrivning av landets skulder ska göras.
Här går en konflikt mellan å ena sidan länder som Tyskland som vill att även de privata intressen som har lånat ut pengar, inte bara vi skattebetalare, ska stå för notan.
På den andra sidan finns länder som Frankrike som verkar vara beredda att låta bankerna gå skadefria medan alla bördor läggs på skattebetalarna. Denna ståndpunkt är både orättvis och orimlig. Bankerna spekulerar i statspapper för att göra vinst – ska de då inte också kunna göra förlust? När kommer bankerna att lära sig om skattebetalarna står för förlusterna medan vinsterna förblir privata?
Även Anders Borg som har vårdat sin image av att ställa tuffa krav på bankerna här hemma har i Bryssel främst värnat bankernas vinster och kassakistor. Först nu talar Borg om att låta bankerna vara med och betala, det välkomnar vi.
Vem har orsakat krisen? Inte minst har bankernas oansvariga utlåning bidragit till att göra krisen djupare. Hela den finansiella sektorn behöver tydligare regler och gränser för spekulationen.
Euron har i sig gjort krisen djupare när länder har haft för låg ränta i överhettning och nu får fel växelkurs och ränta när ekonomin backar.
I några länder, som i Grekland, har dåligt skötta statfinanser med underskott och illa fungerande skattesystem bidragit till krisen. Men i flera av de värst drabbade krisländerna, som Portugal och Irland, var budgetunderskott och statsskuld under kontroll bara för något år sedan.
Det var krisen som skapade underskotten i de länderna, inte tvärtom. Länderna tvingades rädda bankerna varpå deras statsskulder ökade kraftigt och nu får skattebetalarna betala med nedskärningar och massarbetslöshet.
EU har bara skjutit krisen framför sig genom de gigantiska stödpaketen. Nu kommer Grekland tillbaka och behöver nya lån. Men ingen tror längre att Grekland kommer att klara av att betala tillbaka. Det vore bättre att skriva ned Greklands skulder under ordnade former än att det sker i kaos och handlingsförlamning om landet får ställa in betalningarna.
När skulderna skrivs ner måste även de banker och finansinstitut som har valt att spekulera i grekiska statspapper vara med och bära kostnaden. Allt annat vore orimligt.
Vi vägrar acceptera finanskrisens ”gyllene regel” om att vinsterna förblir privata medan förlusterna får bäras av skattebetalarna. Därefter är det dags att inse det oundvikliga. Om Grekland inte får en egen valuta med en annan växelkurs riskerar landet att fastna i mycket djup kris. Det är hög tid att planera för en ordnad reträtt från EU:s valutaunion.
Ulla Andersson
Jonas Sjöstedt