Det är lugnt fram till år 2022
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-12-27
Lasse Eriksson, artist och författare:
”Med historiens hjälp kan vi räkna ut vad som händer”
Det hävdas att framtidsforskningen går framåt.
Ekonomer menar sig i dag kunna förklara och förutsäga den ekonomiska utvecklingen till 80 procent. De menar att detta är gott.
Andra, som statsvetaren Bo Rothstein, menar att detta i stället kan tolkas som att bygga en bro som räcker 80 procent av sträckan till den andra stranden. Alla som kör där hamnar i avgrunden.
För min del menar jag att framtiden faktiskt är möjlig att förutsäga, men då bara genom att studera historien och idéhistorien förutsättningslöst. Framtidsforskningen måste gå bakåt för att bli meningsfull.
Till exempel så här:
När det gäller Sverige kan man under de senaste 150 åren urskilja tre perioder av kraftig teknologisk och ekonomisk förändring:
1. Industrialismen. Den stora flytten från jordbruk till fabriker inleddes. Tåg och telefon fick sina genombrott inom kommunikation. De kollektivt arbetande arbetar-, väckelse-, kvinno- och nykterhetsrörelserna växte fram.
Denna period varade 1880-1910,det vill säga under 30 år.
2. Guldåren. Bilen och villan blev konsumtionsvaror och möjliga att nå för en bred allmänhet. Hemmafrun trädde in och försvann med köksmaskinernas intåg. tv:n spred sitt bleka ljus, automaterna rasslade, tidsstudierna klickades och hålkorten smattrade på arbetsplatserna. Ackordslöner infördes successivt.
Denna period varade 1950–1965 det vill säga under 15 år.
3. It-explosionen. Datorerna och mobiltelefonerna tågade in i hem och på arbetsplatser. Prestationslöner och enskilt ansvar infördes. Individualismen och singelsamhället började luckra upp kollektivismen.
Denna period varade 1995–2002 det vill säga under 7,5 år.
Upptäcker ni mönstret, den märkliga talmystiken?
Industrialismen varade under 30 år.
Guldåren inföll 40 år senare och varade under hälften så lång tid det vill säga 15 år.
It-explosionen inföll 30 år senare och varade hälften så lång tid det vill säga under 7,5 år.
Om man följer dessa inbördes talrelationer in i framtiden så innebär detta att det efter 20 år infaller en ny period av kraftig teknisk och ekonomisk förändring som sedan varar under hälften så lång tid, det vill säga 3,7 år.
Förmodligen är det då effekterna och produkterna av den nanoteknologiska forskningen, det vill säga den forskningen på objekt mellan 1 och 100 nanometer (nm, miljarddels meter, 10-9 m) inom mikroelektronik, bioteknik och naturvetenskaplig som vi då står öga mot öga med.
Slutsats:
Vi har framför oss många år av relativt lugn fram till 2022–2026 då vi kan förvänta oss en ny våg av väldiga omvälvningar.
Man kan naturligtvis invända att årtalen för de tre stora förändringsepokerna är vagt satta. Visst, men inom framtidsforskningen är det omöjligt att undvika en viss vaghet och oberäknelighet. Det ligger så att säga i framtidens natur.
Att sedan framtiden skulle bära något positivt i sitt sköte är inte heller riktigt klarlagt, bara att framtiden obönhörligt närmar sig.
Lars Gyllensten har uttryckt vår lott på ett utmärkt sätt. Han säger:
”Det finns inga skäl att stiga in i framtiden med gott mod.
Därför måste vi utan skäl stiga in i framtiden med gott mod.”
Framtidsdebattör
Lasse Eriksson
58 år, Uppsala,
artist och författare med idéhistorisk bakgrund.
? Det vill jag gräva ner för framtiden: Två saker.
Min artikel, för att dess profetiska innehåll ska kunna verifieras när den dagen kommer.
Plus en liten strömbrytare som en påminnelse om att det under årmiljoner inte gick att kortsluta någonting medan det under 1900/2000-talet blev möjligt att kortsluta allt fler ting och processer. I framtiden lär det vara möjligt att kortsluta precis allting. Det blir en intressant tid.