"Semlans dagar är räknade"
Christofer Fjellner om politikernas regleringar som är långt farligare än semlor
Passa på att njuta av semlor i dag, snart kan det vara för sent. Den typ av politiker som gärna lägger sig i hur folk ska leva har identifierat ett nytt problem: fetma. Européerna har gått upp i vikt och övervikt är farlig för hälsan. Då behövs ingripanden från politiker och i förlängningen lagstiftning. Den kollektiva folkhälsan är som vanligt överordnad enskilda individers livsval och önskemål. Semlans framtid är därmed oviss.
I Europaparlamentet sitter en tidigare belgisk tv-hallåa, som ständigt bekymrar sig om andra människors hälsa. Frédérique Ries tillhör parlamentets liberala grupp, men hon kan knappast enligt någon definition beskrivas som liberal. Nyligen fick hon författa ett betänkande om hur goda kostvanor och motion ska främjas, eller snarare tvingas fram.
Innan betänkandet antogs i parlamentet hade vi i utskottet för miljö och folkhälsa lyckats undanröja några av Frédérique Ries ursprungliga förslag.
Hon ville bland annat förse alla europeiska barn med en väska, dekorerad med Europaflagga och innehållande såväl träningskläder som skor. Det är svårt att tänka sig att denna europeiska idrottsuniform skulle ha fått barn att motionera mer, motsatsen förefaller mer sannolik.
Men, även om flera av betänkandets direkt stolliga förslag föll, så blev slutprodukten allt annat än bra. Europaparlamentet har nu slagit fast att fetma är en kronisk sjukdom. Ja, till och med en epidemi. Överviktiga ska ges vård. För den som känner sig överviktig finns inte någon större anledning att anstränga sig för att gå ner i vikt, när det fattats politiskt beslut om att fetma är en kronisk, det vill säga obotlig, sjukdom och viktminskning är någonting läkare ska leverera.
Framför allt barn ska till varje pris hållas borta från onyttigheter, anser Europaparlamentet. Redan i fosterstadiet ska åtgärder sättas in för att förebygga och övervaka fetma.
Majoriteten i parlamentet går till och med så långt att den slår fast var skolor ska byggas, trots att detta är – och förhoppningsvis förblir – en kommunal kompetens. Dessutom vill parlamentet att EU:s strukturfonder ska användas för investeringar i cykelbanor, som om det vore vad människor i EU:s nya medlemsländer mest behöver.
Det som bekymrar Frédérique Ries och en majoritet av Europaparlamentets ledamöter allra mest är intag av fett, socker och salt. De vill införa ett europeiskt varningssystem med märkning av alla livsmedel. På framsidan av förpackningen, slås det för säkerhets skull fast i parlamentets beslut. Och reklam för livsmedel som innehåller fett, socker och salt ska bort.
Den här typen av förslag skvallrar om en tråkig människosyn. Politiker som vill reglera vår kosthållning utgår helt enkelt från att vi är dumma. Men vi har var och en av oss ett ansvar för vår hälsa och vad vi stoppar i oss. Vi kan inte överlåta till politiker att avgöra vad vi ska äta. Regleringar av det här slaget riskerar däremot att göra oss lata och dumma. Det är långt farligare för folkhälsan än för många semlor.
När parlamentet röstat om Frédérique Ries betänkande visade det sig att hon fått stöd från svenska EU-motståndare och från socialdemokraterna. Det senare förvånar inte, socialdemokraterna har alltid försökt styra och ställa över våra liv, men något märkligt är det att vänsterpartiet och miljöpartiet vill göra våra matvanor till en EU-fråga.
Nu kommer EU-maskineriet att arbeta vidare med kosthållningen. Förr eller senare kommer någon att notera vilka kaloribomber svenska semlor är och därefter lär fettisdagarnas tid vara ute. Passa på och njut, socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet arbetar i Europa för att se till att vi inte ska kunna göra det så länge till.
Dagens debattör
