Sexåring fick munnen tejpad

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-16

Barn- och elevombud larmar om kränkningar i skolan

En lärare spänner fast en åtta­årig pojke vid stolen. Sedan lyfter han den fastspända ­pojken ut ur rummet. Det ­rapporterar flera medier och Barn- och elevombudet utreder en anmälan.

Tidigare i höst har vi krävt skade­stånd i fem ärenden där ­vuxna i skolan kränkt elever, till exempel fick en sexårig pojke tejp för munnen efter att han visats ut från samlingen. Anledning: Han hade inte varit tyst. I det fallet kräver vi 50 000 kronor från dem som är ansvariga för skolan.

Som Barn- och elevombud tar jag emot anmälningar om kränkande behandling. Av de anmälningar som kommer till Barn- och elevombudet och Skolinspektionen gäller omkring fyrtio procent händelser där barn och elever berättar att vuxna i förskola eller skola kränkt dem. I de fall där jag har beslutat om skadestånd gäller 20 av 50 kränkningar från vuxna.

Jag får ta del av berättelser där elever beskriver hur vuxna i skolan fäller elaka kommentarer, till exempel kallar dem dum blondin eller idiot.

Jag får höra elever berätta att vuxna talar illa om dem inför resten av klassen. I andra fall handlar det om att lärare tappar humöret och blir hårdhänta. Det händer till och med att lärare och andra vuxna slår elever. I våras krävde jag skadestånd för en flickas räkning, då hade hennes lärare, inför klassen, förolämpat henne grovt i tio minuter. En annan elev spelade in lärarens utbrott med sin mobil­telefon. Detta är helt oacceptabelt och står i direkt strid med gällande lagstiftning. När en vuxen i skolan eller förskolan kränker ett barn eller en elev, kan jag, från den som äger skolan kräva skadestånd för barnets räkning.

När vuxna kränker elever har de förlorat respekten för eleven och dess värdighet. De har också tappat kontrollen över sitt handlande och förlorat sin professionalitet. Det yttersta ansvaret vilar på skolans huvudman, det vill ­säga den som äger skolan. Det är huvudmannen som måste se till att de som arbetar som lärare är lämpliga för uppgiften och att de ges förutsättningar att klara av sitt uppdrag. Det handlar om kompetensutveckling och stöd i lärarnas yrkesroll, likväl som att skolorna ska ha tillräckliga resurser och att elever som har behov av särskilt stöd ska få det.

Elever har skolplikt och ett minimikrav måste enligt min uppfattning vara att samhället garanterar eleverna en trygg miljö där man känner tillit och förtroende för sin lärare.

Det är tydligt att samhället i övrigt misslyckats med att få stopp på kränkningar. I stället uppmuntras ungdomar att kränka varandra i program som ” Roast” och SVT:s tidigare satsning ” Grillad”. Program där vuxna tävlar i att kränka varandra på ett så förnedrande sätt som möjligt. Andra exempel på offentlig förnedring är ” Idol” och skitsnack på kändisbloggar. Detta gör skolans uppdrag så mycket svårare.

Men det är särskilt allvarligt när vuxna i skolan kränker elever. När en lärare kränker en elev är det en signal till de andra eleverna att det är ok att kränka andra. Vuxna har ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel. Om vi vill ha en skola fri från kränk­ningar där både barn och vuxna behandlar varandra med respekt måste vuxna föregå med gott exempel. När samhället i övrigt inte klarar av att få stopp på kränkningar gör då skolan och förskolan till den plats där barn och unga kan känna sig trygga.

Lars Arrhenius