11:e september startade USA:s ekonomiska kris
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-09-11 | Publicerad 2011-09-09
Debattören: Därför blir Obama omvald nästa år
Det amerikanska politiska klimatet har länge kännetecknats av personangrepp och utpräglad partipolitik. Terroristattentaten i USA den 11 september 2001 satte dock i rörelse en ännu mer extrem politisk debatt. Under de senaste tio åren har 9/11 använts för att rättfärdiga krig, tortyr, inkräktningar på medborgliga rättigheter samt smutskastning och förnedring av oliktänkande.
Att i dagens USA vara en kompromissande politiker, som president Barack Obama, anses som ett svek mot kärnväljarna. Dessa riktar hård kritik mot sin före detta frälsare trots att han i hårda ekonomiska tider haft monumentala framgångar som landets ledare: genomfört sjukförsäkrings-, finansiella- och utbildningsreformer, undertecknat ett nytt nedrustningsavtal med Ryssland, satt punkt för kapitlet om Usama Bin Laden och han är på god väg att avsluta kriget i Irak.
Samtidigt fräser högern åt Obama trots att han tillgodosett flera av deras behov och önskemål, som att förlänga George W. Bushs skattesänkningar och skrivit på en lag som ämnar sänka statsskulden med 1 200 miljarder dollar under en tioårsperiod.
Att inte bara försöka vara sitt eget partis president utan representera en bredare väljargrupp, även de som inte röstade på honom, har alltså gjort Obama impopulär hos extremister på både vänster– och högerfalangen av amerikansk politik.
Men det är denna typ av president som Amerika i kris nu behöver, och Obama kommer att bli återvald 2012.
Radikala högerkrafter som eventuellt kommer att nominera Texas-guvernören Rick Perry eller kongressrepresentanten Michele Bachmann kommer nämligen aldrig att rösta på Obama oavsett vad han gör (Perry och Bachmann leder i den första viktiga primärvalsstaten Iowa). Samtidigt kommer extremvänstern i slutändan rösta på honom i vilket fall som helst, om än med sura miner, när de inser alternativet från den republikanska sidan.
Kvar blir då den oberoende väljaren som inte är lika ideologiskt driven, men istället resultatfixerad och trött på partipolitik som inte leder till annat än försämring av den amerikanska politiska processen – och landet. Denna väljarskara vill inte ha en president som sätter parti framför nationens intresse.
Under nästa år, när Obama sätter full fart på sin välfinansierade och väloljade valkampanj, kommer den oberoende väljaren att inse att en pragmatisk president är rätt man att ha kvar vid rodret under och efter nuvarande ekonomiska kris.
Fram till valet 2012 behöver Obama alltså göra tre saker: stå upp för sina framgångar, slå tillbaka mot de värsta angreppen, samt att agera statsmannamässigt genom fortsätta att försöka vara hela Amerikas president.
Obamas omval är viktigt från ett långsiktigt perspektiv – för USA och för världen. Bushs många katastrofbeslut var bland annat förankrade i att hans administration inte tyckte de behövde ta hänsyn till väljare bortom dem som gjorde hans presidentskap möjligt. Om amerikanska väljare avvisar detta synsätt kan eran av blint partiengagemang som går ut över viktiga nationella behov börja gå mot sitt slut.
Amerika har varit i kris sedan 9/11. Beslut i skenet av händelsen drev landet till krig, slarv med statsfinanserna och landsmän målades upp som fiender för politisk vinnings skull. Den nuvarande amerikanska presidenten är inte perfekt men han är fortfarande landets hopp.
USA behöver Obama, världen behöver Obama och om 14 månader vinner han valet. Han kan då vara på god väg, som han lovade, att förändra USA och tillsammans med amerikanska och globala anhängare förändra världen.
Johan Bergenäs