Måste vi bli de sista som fick chansen?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-04-21 | Publicerad 2016-04-20
34 personer med erfarenhet av flykt: Nya asylregler skadar både individer och vårt svenska samhälle
DEBATT. Vi invandrade till Sverige som unga. Vi har tvingats på flykt och i Sverige fick våra familjer en fristad.
Sverige har lång erfarenhet av flyktingmottagning. Tillsammans med annan invandring har utvecklingen bidragit till att omkring en femtedel av alla svenskar i dag är utrikes födda.
Snart ska riksdagen besluta om ett lagförslag vars syfte är att minska flyktinginvandringen. Alla tillfrågade remissinstanser förkastade förslaget. Regeringen gjorde trots det bara marginella förändringar.
Fram till nyligen behövde människors rätt till asyl inte försvaras i den offentliga debatten. Vi måste hitta tillbaka till ett politiskt samtal där asylrätten inte ständigt är under attack. Både från höger och vänster på den politiska skalan vill vi mötas i konstruktiva samtal som fokuserar på kommande utmaningar. När Sverige värnar de mänskliga rättigheterna kan vi påverka fler EU-länder att ta ett solidariskt ansvar för människor på flykt.
Sverige är på väg att överge en lång tradition av human asylpolitik. Lagförslaget lever inte upp till internationella konventioner som Barnkonventionen, Europakonventionen samt EU:s familjeåterföreningsdirektiv enligt flera remissinstanser. Lagen ska gälla i tre år.
Människor som beviljas asyl kommer inte längre ges permanenta uppehållstillstånd. I stället ska de få tillfälliga uppehållstillstånd i ett eller tre år. För att sen kunna få permanent uppehållstillstånd måste den asylsökande ha en inkomst som går att försörja sig på. Ungdomar under 25 år måste även ha klarat gymnasiet. Det kommer inte längre att finnas möjlighet till permanent uppehållstillstånd för äldre, sjuka och barn som inte kan skaffa en inkomst.
Många familjer skickar först en ung och frisk familjemedlem på den farliga flyktvägen till Europa. Anhöriginvandring har sen varit det lagliga och säkra sättet att rädda sin familj.
Den stora gruppen som får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande – de flesta som kommer hit från krigets Syrien – kommer inte längre få återförenas med sina familjer i Sverige.
För personer som beviljas asyl som flyktingar föreslås ett skärpt försörjningskrav för att få återförenas med sin familj. Anknytningspersonen måste kunna försörja familjemedlemmen. I dag räcker att personen kan försörja sig själv. Det innebär att de flesta flyktingar inte kommer att kunna förenas med sin familj.
Den statliga myndigheten Barnombudsmannen kallade lagförslaget barnfientligt och vi håller med. Lagförslaget är människofientligt. Efter en flykt måste möjlighet ges att påbörja ett nytt liv i trygghet.
Om människor beviljas permanenta uppehållstillstånd och har en reell chans att återförenas med sin familj har de större möjligheter att bearbeta trauman, komma ut i arbetslivet, vara engagerade samhällsmedborgare och bidra till samhället.
Den kontroversiella lagen måste stoppas! Vi stödjer uppropet Folkkampanj för asylrätt som värnar en human asylpolitik. Hittills har uppropet över 46 000 underskrifter. Målet är att överlämna 100 000 underskrifter från svenska folket till riksdagen.
Vi kräver att Sverige fortsätter att bevilja permanenta uppehållstillstånd.
Vi kräver att Sverige fortsätter värna rätten till familjeåterförening.
Det är grundstenar för en human asylpolitik som värnar alla människors trygghet. Sådan lagstiftning fanns när vi kom hit och den behöver försvaras.
Om lagförslaget klubbas igenom kommer det skada de drabbade individerna såväl som det svenska samhället.
Abdi Addow Syl, aktiv i rörelsen VYRE (Voices of Young Refugees in Europe)
Dani Benjamin, senior manager Production
Marita Castro, boendechef HVB
Shahin Dehghani, försäkringstjänsteman och komiker
Aina Drima Rasool, jurist
Deana Ericsson, leg. psykolog
Sherzad Fatih, lärare, författare och ordförande CFBRI
Dona Hariri, jurist, programledare och samhällsentreprenör
Hamza Ibrahim, ordförande Ensamkommandes förbund
Hilal Jamil, byggnadsingenjör
Sufyan Kadhim, socialsekreterare
Mina Kajevic, socialsekreterare
Marisol López, sjuksköterska
Omid Mahmoudi, vice ordförande, Ensamkommandes förbund
Shahira Megahid, socionom
Tina Morad, verkställare Refugees Welcome Stockholm
Terfa Nisêbîni, advokat
Samaa Sarsour, människorättsaktivist och debattör
Amer Sarsour, poet
Tanja Tabrizian Selfors, PR-konsult
Hiba Askar, hemtjänstpersonal
Carmen Blanco Valer, folkhögskolelärare
Jeannette Escanilla, ordförande Refugees Welcome Uppsala
Alejandra Ezpeleta, tolk
Oswaldo Gustafsson, boendestödjare, egenföretagare och fotbollscoach
Salah Jakob, städare, Maya Maache, redovisningsekonom
Maya Maache, redovisningsekonom
Zado Maache, bussförare
Mohamed Maache, drifttekniker
Nawfal Naji, jurist och grundare av Human Rights Sweden
Charife Salem, pensionär
Sarwat Sharif, egen företagare
Darin Shnino, lärare
Soledad Quintana, barnmorska
Textsamordnare: Elin Linden, Folkkampanj för asylrätt
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.