När ska kvinnor få plats i nyheterna?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-11-23 | Publicerad 2015-11-20
Debattörerna: Medier utesluter en stor del av befolkningen ur rapporteringen
DEBATT. Sveriges nyhetsredaktioner står och stampar. Trots alla åtaganden och jämställdhetssatsningar är det fortfarande flest män som syns och hörs i nyheterna. I det globala nyhetsflödet finns en ännu större mansdominans, men allt fler länder har nu kommit ikapp och förbi Sverige vad gäller en jämställd nyhetsförmedling.
I dag presenteras den femte globala nyhetsstudien Global Media Monitoring Project (GMMP) runt om i världen. De svenska resultaten redovisas i rapporten "Räkna med kvinnor". Studien görs under en dag vart femte år. I år har 114 länder deltagit, vilket är det största antalet sedan starten 1995.
Totalt handlar det om 22 136 nyheter och bilden är tydlig: det går tre män på varje kvinna i det globala nyhetsflödet (76 procent) och två män på varje kvinna i det svenska nyhetsflödet (69 procent).
Man kan invända att en dags nyheter inte säger tillräckligt, men samtidigt är nyhetsarbetet så mallat att det inte verkar spela någon roll. De globala resultaten är definitivt trovärdiga och de svenska resultaten stämmer väl överens med andra studier, till exempel Rättviseförmedlingens rapport som granskat 2 400 webbnyheter i Sverige.
Enligt GMMP har andelen kvinnor i världens nyhetskanaler varit oförändrad de senaste fem åren.
I Sverige är vi i samma situation som för 15 år sedan, och därmed har länder som USA, Rumänien, Bolivia och Pakistan blivit bättre än Sverige på att låta kvinnor komma till tals. Samtidigt har det svenska samhället utvecklats – andelen kvinnor har ökat inom de flesta samhällssektorer och det finns gott om kvinnliga företrädare. Ändå är bara 21 procent av experterna i nyhetsflödet kvinnor. Av någon anledning hänger medierna inte med i utvecklingen.
Nyhetsvärderingen är en maktfaktor som avgör vilka som är tillräckligt intressanta för att berätta om, samt vilka perspektiv och vilka röster som anses viktiga. Samtidigt finns allt att vinna på att våga bryta invanda mönster och hitta nya arbetssätt.
Sverige är ett av världens mest jämställda länder – varför syns inte det i nyheterna?
Detta är vad som måste göras:
Nyhetsmedier behöver ett genusmedvetet ledarskap, regelbunden mätning av innehåll och ett kunskapslyft om representationsfrågor för all personal.
Journalistutbildningar behöver problematisera sin egen roll och inrätta kurser och obligatorisk litteratur som berör genus och medier.
Branschorgan och fackförbund behöver ta ansvar för att Sverige har åtagit sig att verka för jämställdhet i medierna genom FN:s Pekingplattform.
Ett demokratiskt samhälle förutsätter också engagerade medborgare som är medie- och informationskunniga. Som medborgare kan du vara med och ifrågasätta - vad är det egentligen för bild som förmedlas i nyhetsutbudet och vilka är det som kommer till tals?
Det finns mycket att vinna på att göra nyheter med, om och för fler. Ur ett demokratiskt perspektiv blir det fler röster som får höras – jämställdhet och yttrandefrihet hör ihop. Publicistiskt innebär det också fler perspektiv och fler möjliga ingångar i nyheterna. Rent kommersiellt finns dessutom möjligheten att skapa nyheter som berör och tilltalar fler människor.
Att tro att situationen ska lösa sig själv har inte fungerat. Tvärtom verkar det som att de redaktioner som har tydliga strategier och kontinuerligt utvärderar sig själva också lyckas bättre. En svensk mediebransch som på många sätt befinner sig i kris, har inte råd att utesluta en stor del av befolkningen ur sin rapportering. Representationsfrågan måste läggas på ledningsnivå. Det är dags för förändring nu.
Maria Edström
Josefine Jacobsson
Carina Holm
Christina Hagner
Seher Yilmaz