Politikens idéarbete sker utanför partierna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-06-28

Debattörerna: Symbiosen mellan partier och tankesmedjor blir starkare

I morgon inleds Almedalsveckan. Under en dryg vecka ska politiker, opinionsbildare från näringsliv och organisationer, lobbyister och en skvätt allmänhet utbyta tankar och idéer. Bruset är nästan ogenomträngligt och endast de vassaste och mest spektakulära idéerna kan få genomslag. Almedalsveckan utgör därför en lämplig skådeplats för den efterfrågan på idéer som präglar svensk politik 2012.

I dag är ”kreativitet” och ”innovation” är populärt bland politiker. Med dessa trollspön ska tillväxten, exporten och livskvaliteten förbättras. Men politikerna själva framstår själva sällan som kreativa och innovativa. Oppositionen beskyller regeringen för att vara idélös. Regeringen försvarar sig med att anklaga framförallt Socialdemokraterna för att steka upp gamla idéer. När reformutrymmet är lika trångt som mittfältet i svensk politik är det de innovativa och kreativa idéerna som kan avgöra om ett parti eller politiker får behålla jobbet efter nästa val.

Hur hård striden om idéerna är fick vi se prov på i maj när Moderaterna och Kristdemokraterna hamnade i öppet bråk om vem som kom på idén om en myndighet som granskar vårdföretagen. Centerpartiet tar in externa tyckare som Alexander Bard för att få fart på idéarbetet som sker öppet på internet. Moderaterna har tillsatt fem arbetsgrupper för att utveckla nya idéer.

Politiska idéer är en bristvara. Samtidigt finns det fabriker som kan tillverka just dessa idéer som politikerna så hett efterfrågar. Det rör sig om tankesmedjor, inte sällan mer resursstarka än partierna, som lockar till sig de skarpaste hjärnorna och som drivs i syfte att bilda opinion i deras finansiärers intressen.

När vi frågade 50 riksdagsledamöter hur de ser på tankesmedjor tonar det fram en positiv bild.

60 procent anser att de blir påverkade av tankesmedjorna i sitt politiska arbete.

Över 60 procent betraktar material och utspel från tankesmedjor med intresse.

Mer än var tredje av dem använder tankesmedjornas material i sitt ställningstagande.

En klar majoritet anser att tankesmedjorna vitaliserar debatten, lyfter viktiga frågor och för in nya kunskaper och perspektiv.

Tendensen är tydlig. Riksdagen är öppen för tankesmedjornas idésmiden. Endast fyra procent av de tillfrågade ledamöterna tror att tankesmedjornas inflytande kommer att minska. Symbiosen tankesmedjor och toppolitiker kan växa sig starkare.

För arbetarrörelsen rör det sig dock långt ifrån det perfekta förhållandet. Vår undersökning visar att riksdagsledamöterna anser att det är borgerligheten och näringslivet som gynnas mest av tankesmedjorna, tre gånger mer än alla andra sfärer tillsammans.

En följd av detta är att moderata riksdagsledamöter utmärker sig genom ett närmare samarbete med tankesmedjor än ledamöter från övriga partier. De har oftare arbetat på tankesmedjor, fäster större betydelse vid slutsatser från tankesmedjorna och ser dem som ett positivt inslag i demokratin.

Det är därför inte oväntat att Timbro är den klart mest kända tankesmedjan, följt av bland andra Fores och Cognito. Näringslivets egna tankesmedjor haft en viktig roll i det stora paradigmskiftet i svensk politik under de senaste dryga 30 åren där statens roll tonats ner till förmån för liberaliseringar. Hur vänsterkanten ska ordna sin tillförsel av idégods, via egna smedjor eller borgerlighetens, borde vara en central fråga för arbetarrörelsen att fundera kring.

Rolf van den Brink

Chefredaktör, Dagens Opinion

William Möller

Kommunikationsrådgivare, Care of Haus