”Klassklyftor tar inte sommarlov”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-23

Mona Sahlin, med flera: Ungas framtid ska inte avgöras av föräldrarnas kontakter

GLASSIGT SOMMARJOBB Om mamma och pappa har kontakter kan man få sommarjobb, kanske rena drömjobbet i glasskiosken. Men många unga blir utan meningsfull sysselsättning under sommarlovet och för dem vill dagens debattörer ordna bland annat undervisning och praktik. ”Vi har inte råd att slarva bort ungdomars kraft”, skriver de.

För en del ungdomar är sommaren ett löfte om samma trygga sommarjobb som förra året, om utlandsresor och avkoppling vid familjens stuga på landet.

Andra ungdomar kan få tillbringa lovet med att bara dra runt, utan jobb eller semesterresor i sikte.

Enligt Rädda Barnen lever drygt 12 procent av alla barn i fattigdom i Sverige. För barn till ensamstående föräldrar och för barn vars föräldrar har utländsk bakgrund är andelen betydligt högre.

När den moderatledda regeringen drar åt tumskruvarna genom nedskärningar i a-kassan och sjukförsäkringen drabbar det även barnen.

Oavsett om man är barn till vårdbiträdet eller dennes högste chef, och oavsett om ens familj invandrade till Sverige på 1200-talet eller häromåret, är vår ambition att barn ska få bästa möjliga start i livet. Skolan ska vara en plats som ger kunskap men som också stärker jämlikheten.

Klassklyftor tar inte sommarlov. Ungdomspolitik måste sträcka sig över hela året, den som vill ska ha en meningsfull sysselsättning även under juni, juli och augusti. Därför har vi flera förslag som kan förbättra yngre människors tillvaro på sommarmånaderna.

För de ungdomar som halkat efter i skolan skulle sommaren kunna vara en tid att komma ikapp. Då kan de vuxna ägna mer tid åt dem som verkligen behöver mer uppmärksamhet och stöd, samtidigt som tempot kan vara lugnare och dagarna kortare än under den vanliga skoltiden.

Vi vill att alla kommuner ska erbjuda sommarundervisning i skolans kärnämnen. Det kan ske i skolans lokaler eller integreras i fritidshemmens verksamhet. För en del elever kan detta bli avgörande för om man klarar sin gymnasiekompetens eller inte.

I dag är det bara de gymnasieungdomar som går yrkesförberedande program som har praktik under sin gymnasietid, och bara under höst- och vårterminerna. Nu är det hög tid att utveckla detta.

De ungdomar som behöver ta fler gymnasiepoäng för att få fullständig gymnasieexamen, eller vill få mer tid för andra ämnen under resten av året, ska kunna få poänggivande praktik på sommaren. Och för de gymnasieelever på yrkesförberedande program som vill ha grundläggande behörighet till högskola är detta en jättechans.

Det skulle dessutom vara en väg för alla dem som läser studieförberedande program på gymnasiet att koppla ihop teori med arbetslivserfarenhet. Praktiken ska givetvis vara relevant för kommande studier eller arbete och den ska räknas in i gymnasieexamen och kunna vara meriterande vid ansökan till kvalificerad yrkesutbildning och högskola.

Ett sommarjobb är ofta ungdomars första kontakt med arbetslivet. Men för att få ett krävs oftast att man själv eller föräldrarna har kontakter. Ungdomar vars föräldrar är arbetslösa har sämre möjligheter till jobb än andra, medan ungdomar vars föräldrar har trygga och statusfyllda arbeten har det betydligt lättare.

Vi vill genomföra en riktad stimulans för att få fler kommuner och landsting att anställa gymnasieelever, med ambitionen att alla som vill ska få möjlighet till ett sommarjobb.

Därför satsar socialdemokraterna 100 miljoner kronor i budgeten för 2008. Ambitiösa kommuner, som Nynäshamn och Luleå, där alla skolungdomar i årskurs nio och gymnasiet erbjuds sommarjobb, ska kunna få ta del av sådana medel.

Offentliga satsningar på ungdomars sysselsättning handlar inte om att servera allt på silverfat. Tvärtom handlar det om att ge en chans till dem som inte kan få det bästa stödet hemifrån eller som inte kan skaffa arbete eller praktik genom sina föräldrar.

Den röda tråden för dessa tre satsningar – sommarskola, sommarpraktik och sommarjobb – är att tillvarata unga människors engagemang och vilja att lära och få nya erfarenheter, hela året om.

Vi har inte råd att slarva bort ungdomars kraft. Om ens chanser inte ska avgöras av föräldrarnas inkomst och efternamn behövs en politik som tar unga människor på allvar. Där går en skarp gräns mellan oss och de borgerliga.

Dagens debattörer

Mona Sahlin

51 år, partiordförande (s), Nacka.

Jytte Guteland

28 år, förbundsordförande SSU, Solna.

Fredrik Lundh

31 år, förbundsordförande Unga Örnar, Luleå.

Kajsa Borgnäs

25 år, förbundsordförande Socialdemokratiska studentförbundet, Skärholmen.