"Måste detta hända igen?"
Debattörerna: Ställ högre krav på yrkestrafiken – innan nästa dödsolycka
Vi ligger och kör på E4:an. Klockan har blivit 15 och det har gått drygt åtta timmar sedan tragedin utanför Uppsala, då två bussar krockade med minst sex döda och en mängd skadade som följd. Hastighetsbegränsningen där vi kör är 90 kilometer i timmen. Snömodd finns kvar på vägrenen men det är inte särskilt halt. Vår hastighet är 90 kilometer i timmen. I backspegeln, cirka 15 meter bakom oss, ser jag två strålkastare och en liten del av, det jag förmodar vara, en stor blå dubbeldäckad buss. Skulle vi behöva bromsa för en älg i det här läget, skulle bussen vara halvvägs genom vår bil innan chauffören ens hunnit nudda bromsen. Bussen pressar sig ut i mötande körfält, trots mötande trafik, och kör om.
Det enda vi kan göra är att försöka hålla till höger så mycket som möjligt och minska farten. När bussen kör in snävt framför oss säger vi det samtidigt i mun på varandra: ”Nu får det vara nog!”
Har det inte varit lite väl ofta den här vintern? Alla bilar, bussar och lastbilar som åkt av vägen. Vält eller krockat. Det talas om ”SNÖKAOS”, ”BLIXTHALKA”, ”DIMMA” och ”MÖRKER” i stora rubriker. Orsaken sägs vara halkan, dimman eller mörkret.
Men de flesta som kör i halka, dimma eller mörker krockar inte. Halkan, dimman och mörkret har inte orsakat många olyckor. Däremot har körsättet i halkan, dimman och mörkret orsakat en mängd olyckor. Även körsättet på torr asfalt har orsakat en mängd olyckor.
När ska vi våga tala klartext? När ska vi våga säga sanningen? När skall den som har ansvaret också få ta det?
Nu får det vara nog.
Om en pilot på SAS får för sig att köra sin Boeing 737 lite snabbare en dag. Kanske på en annan höjd. Gena lite över Småland för att tjäna tid. Snabba på lite vid uttaxning till startbanan. Köra om planet framför. Då skulle både piloten och flygbolaget ligga risigt till. Med rätta.
Säkerheten tummas det inte på när det gäller flyg. Här handlar det om professionella aktörer. Yrkesmänniskor. Yrkesförare.
På vägarna kör också yrkesförare. En del kör fortare än tillåtet. En del tränger sig före. En del kör fortare än vad som är lämpligt. En del lastar för mycket. En del ligger för nära. Och dom fortsätter. År ut och år in. Tills det händer nåt eller, om vi andra har tur, tills dom hittar ett annat jobb.
Nu får det vara nog.
Tre aktörer kan, och måste, bidra för att omedelbart göra yrkestrafiken säkrare. Föraren, åkeriet och upphandlaren.
Många yrkeschaufförer kör ansvarsfullt och bra. Flertalet åkare prioriterar trafiksäkerhet. Det finns upphandlare som ställer höga säkerhetskrav. Men det finns också de somkan göra mycket mer.
Föraren:
Han/hon är ytterst ansvarig. Det är föraren som håller i ratten och trycker på pedalerna. Exakt så som föraren talar om för sitt fordon att köra, så kör det också. Sakta eller fort. Bromsa hårt eller mjukt. Svänga mjukt eller tvärt.
På en yrkeschaufför kan, och ska, stora krav ställas. Han/hon ska kunna anpassa fordonet så att ingen olycka inträffar. Oavsett halka, snö, dimma eller mörker. Nu får det vara nog.
Åkeriet:
Många förare pressas av sina arbetsgivare. Snåla körtider. Arbetstider som ibland går över gränsen för vad som är tillåtet. En uttalad, eller outtalad, tillåtelse för de anställda bryta mot trafikregler.
Arbetsgivarna har stora möjligheter att se till att de anställda kör på ett trafiksäkert sätt. Tolerera inte anställda som bryter mot trafikreglerna.
En yrkeschaufför är ett proffs och ska uppträda på så sätt. Utbilda de anställda. Utbilda arbetsgivarna. Var rädd om ert varumärke. Sätt ner foten. Nu får det vara nog.
Upphandlaren:
Den som beställer tjänsten. Och kanske vill ha den så billigt som möjligt. Ibland är upphandlaren offentlig, ibland privat. Det är uppköparen som bestämmer kravspecifikationen. Hittills har beställare varit fokuserade på priset.
Men vid en upphandling kan en rad krav ställas: Kanske konsekvenser vid hastighetsöverträdelser, krav på alkolås, krav på förarutbildning, nolltolerans. Nu får det vara nog.
Kompetens finns. Det går. Agera nu. Innan nästa olycka. Trafiksäkert körsätt sitter inte i ben och armar. Det sitter i huvudet.