Vad har du emot kvinnor, Göran?
I förra veckan begärde kristdemokraternas förste vice partiordförande Maria Larsson en debatt med statsminister Göran Persson.
Ämnet var jämställdhet. Persson har avböjt.
”Inte en enda gång under de sju år han varit statsminister har han besvarat en interpellation ifrån en kvinna”, konstaterar hon och riktar en
utmaning till statsministern: Visa var du står.
För en dryg vecka sedan utmanade jag statsminister Göran Persson på en debatt om jämställdhet i riksdagen. Bakgrunden var den gångna tidens diskussion om statsministerns agerande gentemot kvinnliga partiledarkollegor samt regeringskansliets patriarkala bortförklaringar till att kvinnor i regeringskansliet har lägre lön än män. Liksom flera andra anser jag att det är hög tid för statsministern att själv komma ut i ljuset och förklara sin syn på jämställdhet och vad han gör för att skapa ett mer jämställt Sverige med början på hans hemmaplan i Rosenbad.
Den 10 oktober förra året skrev statsministern, tillsammans med dåvarande vänsterledaren Gudrun Schyman, en debattartikel där de lovade att arbeta för en ökad jämställdhet. Då sa sig statsministern vilja ”bryta könsmaktsordningen”. Jämställdhetsfrågorna skulle få en högre prioritet i regeringsarbetet. Detta skulle bland annat ske genom att regeringen skulle ”bryta den könsdiskriminerande lönesättningen och bli en mönsterarbetsgivare”. En god jämställdhetspolitik beskrevs som en av regeringens största utmaningar.
Trots statsministerns stora ord förra hösten och de frågetecken som rests den senaste tiden kring statsministerns verkliga engagemang för jämställdhet mellan kvinnor och män, låter han nu meddela att han inte tänker komma till riksdagen för att berätta vad han gör för jämställdheten i Sverige. Genom sin pressekreterare Anna Helsén har han i media framfört budskapet att ”statsministern får fruktansvärt mycket interpellationer och förfrågningar om debatter.”
Detta påstående kunde knappast vara längre ifrån sanningen. Under hela förra riksdagsåret fick statsministern elva interpellationer med förfrågan om debatt. Av dem besvarade han tre. Detta kan jämföras med justitieminister Thomas Bodström som besvarade 43 eller statsrådet Ulrica Messing som besvarade 40 interpellationer.
Faktum är att Göran Persson under sina dryga sju år som statsminister endast besvarat sex av de 103 interpellationer som han fått. Inte en enda gång under den tiden har han besvarat en interpellation från en kvinna.
Det verkar som om Göran Perssons vackra ord om jämställdhet, om riksdagen som folkets främsta företrädare, om regeringens vilja att bryta könsmaktsstrukturerna och att stärka den representativa demokratin, inte är annat än dimridåer för att dölja att kejsaren i själva verket är naken. Skingra dimridåerna Persson! Kom ut i ljuset och berätta var du står! Vad är din egen övertygelse?
Hur är det med löneskillnaderna i regeringskansliet? De motiveras än med att männens löner är högre på grund av att de besitter en speciellt värdefull eller unik kompetens, än med att de tillhör en marknadsutsatt grupp eller att deras löner i tidigare anställningar varit höga, att de har värdefull arbetslivserfarenhet, att de har arbetsuppgifter med särskilt ansvar och så vidare. Är det genom denna typ av bortförklaringar som du vill bli en mönsterarbetsgivare?
Jag tycker det är klandervärt om regeringen verkligen anser att mäns kompetens är mer unik och att deras arbetslivserfarenhet är mer värdefull än kvinnors. Än mer klandervärt tycker jag det är att regeringen inte förmått ge ansvarsfulla arbetsuppgifter till de kvinnor den anställer.
Det förvånar mig att mannen som säger sig leda världens mest jämställda regering inte vågar komma till riksdagen och förklara det resonemang som cementerar de orättfärdiga könsmaktsstrukturerna och leder till att de ojämlika lönerna består.
Vad Göran Persson tycker verkar det som vi aldrig får veta.
Maria Larsson
1:e vice partiordförande, kristdemokraterna