Krav på EU-utträde kan bli aktuellt igen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2011-09-02
Vänsterpartiet: Dagens nyliberala EU-samarbete sätter kapitalet framför människorna
I dag startar Vänsterpartiets EU-konferens. Den är upptakten till partiets kongressdebatt om EU. Under hösten ska vi diskutera eurokrisen och ta ställning till Vänsterpartiets framtida EU-strategi. Programkommissionens förslag till nya EU-skrivningar ligger som grund för hela diskussionen men det är kongressen som i slutändan bestämmer innehållet.
Vänsterpartiet verkar, tillsammans med likasinnade i Europa, för ett solidariskt internationellt samarbete. Detta är i grunden helt annorlunda än dagens EU. Vi vill se i huvudsak mellanstatliga och gärna alleuropeiska samarbeten. Dessa kan omfatta både färre och fler länder än dagens EU. Även länder som gränsar till Europa eller har nära relationer till Europa bör ges möjlighet till organiserat samarbete på jämlika grunder.
Vår vision med mellanstatliga samarbeten är att värna de mänskliga rättigheterna, utveckla demokratin, minska klimatpåverkan och öka jämlikhet och jämställdhet.
De måste handla om att bygga ut välfärden, skydda fackliga rättigheter och stärka kvinnors rättigheter, reglera finansmarknader, utveckla miljöpolitik, demokratisera ekonomin och förhindra social dumpning.
EU:s grundläggande strukturer motverkar en sådan form av samarbete. EU:s nyliberalt inspirerade fördrag gör i praktiken kapitalets frihet till överordnad princip. Avregleringar, skattesänkningar, privatiseringar och avskaffande av handelshinder inom en gemensam marknad är prioriterat medan social trygghet, miljöskydd och arbetsrätt betraktas som problem.
Det var därför Vänsterpartiet motsatte sig Sveriges medlemskap i EU. Vi respekterar självklart resultatet i folkomröstningen 1994 men har inte hittills haft några skäl att ändra vår principiella ståndpunkt.
SCB:s väljarbarometer visar att sympatierna för EU-medlemskapet har minskat något. Visserligen har kravet på ett utträde ur EU ett mycket begränsat folkligt stöd. Men någon större entusiasm för den europeiska unionen kan inte heller noteras. 52 procent av befolkningen är för EU-medlemskapet medan 21 procent är emot.
Så trots att Sverige har varit en del av EU sedan 1995 är det bara ungefär hälften av svenskarna som faktiskt är uttalat för EU.
Alltsedan vi gick med i EU har unionens negativa inslag förstärkts drastiskt. EU bygger murar mot resten av världen. Människor på flykt undan krig och nöd avvisas vid unionens yttre gränser och medlemsländernas möjlighet att föra en asylpolitik grundad på respekt för de mänskliga rättigheterna begränsas. Vi ser också hur EU utvecklas i riktning mot en federal statsbildning. Skapandet av EMU, den ekonomiska och monetära unionen, är tillsammans med de uttalade militära ambitionerna det främsta uttrycket för denna strävan.
I dag finns inga förutsättningar för ett utträde ur EU, även om det vore det bästa. Men vi behöver internationella samarbeten för att skapa motmakter till kapitalet. Så länge Sverige är med i unionen kommer vi att arbeta hårt för att förstärka samarbetet med radikala krafter i Europa.
I det dagliga arbetet verkar vi dels för att föra tillbaka makt till medlemsländerna och dels för att göra EU mer grönt, socialt, jämställt och öppet mot omvärlden. Men om vi skulle se en fortsatt social nedrustning och dumpning, stärkta rasistiska och fascistiska strömningar och ytterligare centralisering av makten, kan det bli aktuellt för Vänsterpartiet att aktivt lyfta kravet på utträde ur EU.
Det är nu upp till kongressen i januari att besluta om innehållet i partiprogrammet och vi ser fram emot en spännande höst med många EU-diskussioner.
Lars Ohly
Mikael Gustafsson